- Project Runeberg -  Kriget Norge-Ryssland /
169

(1906) [MARC] Author: Iwan T. Aminoff - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amiral Makaroff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Amiral Makaroff.

(Nedanstående berättadt af fiskare O. Tobiassen och upptecknadt för Verdens
Gang af W. T. Scheldrup.)

När jag på eftermiddagen ströfvade vid hamnen, fick jag plötsligen
se en fiskarebåt, som för alla segel länsade in till Narvik.
Detta föreföll mig som en gåfva uppifrån, ty vi visste ju, att
hamnen var så godt som blockerad af de ryska krigsfartygen, och nu
vädrade min journalistinstinkt, att något intressant var i görningen.

Också rusade jag ned till det ställe, där jag antog, att båten
skulle lägga till, och hjälpte själf till med att förtöja den.

Vid rodret hade en gammal, gråskäggig fiskare setat. Han
var ett vackert exemplar af den norska fiskaretypen väderbiten,
mager men kraftig, med skarpa, fjärrseende ögon och knotiga,
håriga händer, hvilka fattade så fast om rorkulten, som om de ej
ville släppa den. Han gaf sina order till de öfriga med kort,
befallande stämma, hvilken förrådde, att mannen var van att befalla.

»Här finnas tydligen nyheter att inhämta», tänkte jag och väntade
därför tåligt, då jag inte ville störa folket under deras arbete.

Då slutligen båten blifvit förtöjd vid bryggan, steg jag ombord.

»Ni får ursäkta, att jag klifver på», bad jag och log urskuldande,
ty den gamle sjöbjörnen injagade respekt hos mig.

»Var så god», svarade han, men det låg inte något
uppmuntrande i hans röst.

Det uppstod en paus, ty ingendera af oss ville tala; han därför,
att han inte hade något att säga mig, jag därför, att jag faktiskt
inte visste huru jag skulle börja. Det oaktadt brann jag af
nyfikenhet. Han hade ju kommit från de yttre skären och måste
således ha sett något.

Under det senaste dygnet hade vi saknat underrättelser från
ryska flottan. Torpedbåtsanfallet hade kostat de våra mycket, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:22:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krig1905/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free