Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amiral Makaroff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag tog af mig mössan och bugade mig till höger och
vänster, som om de varit amiraler hela högen. Man förde mig genast
till chefen.
Denne frågade på engelska, om jag talade detta språk. Fast
jag kunde det, skakade jag på hufvudet, men då började han, som
knipit mig och jollen, att tala på norska med mig. Han skulle
tjänstgöra som tolk.
»Hvarifrån är ni?» frågade chefen.
»Från Sörvaagen.»
»Har ni sett några norska torpedbåtar?» fortsatte han förhöret.
»Neej!»
»Ljug inte, karl! Svara ärligt, om du inte vill bli hängd.»
»Visserligen är jag bara en fattig fiskare», svarade jag, »men
därför bör man inte tro, att jag ljuger. Nog såg jag för ett par
dagar sedan några torpedbåtar, men man säger, att allesammans
blifvit sänkta förliden natt.
Sedan dess har ingen sett dem här i trakten.»
Han såg mycket belåten ut och gnuggade händerna, hvarvid
han sade några ord på sin ryska rotvälska.
»Kan ni lotsa?» frågade han.
»Det beror på hvart?» svarade jag, ty jag ville ha reda på,
hvarthän de ämnade sig.
»Exempelvis till Narvik.»
»Jaggu, kan jag det», upplyste jag honom.
»Är du f-d, pojke, afbröt jag honom», fortsatte den gamle
fiskaren. Du kunde göra dig saker till förräderi mot ditt eget
land.»
»Har ingen fara, far», genmälde han. »Om jag hade ställt
mig ovillig, skulle de ha bemött mig hårdt. Hvad jag ville var,
att de skulle fatta förtroende till mig, så att jag inte blef för
strängt bevakad. Om jag inte lyckades fly under nattens lopp,
kunde jag alltid lotsa dem på grund, och jag begärde knappt
bättre.
»Ni får bra betaldt, om ni är ärlig», fortsatte chefen. »Nu
kan ni gå tillsvidare.»
Man förde mig ur kajutan och gaf mig mat. Fram emot
kvällen anvisade man mig en ensam koj, och jag låtsade lägga mig.
Troligen var det en underofficer, som bodde därinne, ty det
hängde en rock med galoner och en mössa på en krok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
