Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svarta kabinettet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brefskrifningen beträffade, censuren väcka en oerhörd indignation.
Om postverket åter finge brefdetaljen sig anförtrodd och opererade
i all tysthet, kunde saken försiggå betydligt lättare. Låt vara, att
den stora allmänheten under alla omständigheter icke läte sig duperas,
utan hade en aning om brefcensuren, så underkastade man
sig den med mera sinnesro än om de militära myndigheterna hade
fått sig uppdraget anförtrodt.
Vult decipi mundus.
Att emellertid låta posttjänstemannen enbart afgöra de ofta
ganska tvistiga frågorna kan ej vara vidare förnuftigt, och därför
måste officerare inkallas som sakkunnige.
I det »Svarta Kabinettet» ingå följaktligen dels officerare tillhörande
armén, flottan och generalstaben, dels ett antal tjänstemän
af olika grader vid postverket, men jämte dessa kommer en
ganska kuriös samling, hvilkas existens jag inte gärna kan förbigå
med tystnad.
Dessa herrar tillhöra »utrikesafdelningen».
Denna har till specialuppgift att sprida vissa underrättelser i
utlandet, dvs. underrättelser, hvilka för Norge kunna äga betydelse,
när det gäller att ställa dess handlingssätt i så gynnsam
dager som möjligt.
Till utrikesafdelningen räknas ej blott delegerade ur den norska
pressen, utan ock allt hvad Norge kan uppvisa såsom framstående
inom konst, litteratur, sport och vetenskap.
Det norska folket är ett klokt, man skulle kunna säga smart
folk. Man har sig väl bekant, att folkmängden och de naturliga
resurser, öfver hvilka Norge disponerar, icke skulle i den ringaste
mån kunna ge landet rättighet att få intaga ens en den obetydligaste
plats i den europeiska koncerten, en plats, som den norska »æresfölelsen» så ifrigt eftertraktar.
Hur skall man då göra för att vinna målet, när dessa medel
icke kunna tillgripas?
Jo, man vädjar till mänsklighetens intressen för konst, litteratur
och vetenskap.
Hvarje embryo till vetenskapsman, sportsman eller konstnär
i Norge vårdas på det mest sorgfälliga sätt. Man aktar sig i detta
land att låta afunden tala, ty man är nog klok att endast se på
fördelarna. Också begagnar man den taktiken att hellre sätta en
äfven relativt obetydlig person på en hög piedestal än att, såsom
fallet är i de flesta andra länder, öfva en skarp kritik på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
