Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När Trondhjem föll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En timme därefter syntes en flottilj styra längs landet på
Skjörnfjordens norra del, och kanonaden började åter, denna gång
häftigare än förut.
Besättningen på Brettingnesfortet var bokstafligen omhvärfd af
eld och lågor, och eldgifningen å norskarnes sida förlamades.
Ett af pansartornen demolerades, och härmed var en af 15 cms.
kanonerna försatt ur stridbart skick.
Slagskeppen närmade sig, och deras koncentrerande eld bidrog
att föröka förödelsen.
Man telefonerade från fortet till Rysnes att om möjligt deltaga
i försvaret, men detta var omöjligt, ty de fientliga fartygen lågo
allt för väl skyddade af landet.
Klockan 5 em. voro ledningarne mellan de två forten afbrutna,
och från denna tid var Brettingnesfortet fullständigt isoleradt.
Hvad företogo ryssarne?
Att de landsatt folk, som afskurit ledningarna, var antagligt.
Men huru mycket folk?
Befälhafvaren på fortet, kaptejn Steen, var orolig. Hans folk
började visa tecken till demoralisation, ty nervositeten hade gripit
omkring sig genom dessa eviga krevader. Kommandoorden kunde
med möda urskiljas. Det lät, som om man befunnit sig i en oaflåtlig
jordbäfning.
Natten afbröt striden.
Norskarne skyndade att så godt sig göra lät reparera skadorna.
En af 21 cms pjäserna kunde ej användas. Något fel
hade uppstått i mekanismen, så att denna ej kunde låsas.
På fortet fanns en pluton infanteri. Vid 6-tiden på aftonen
hade man skickat ut ett par patruller i riktning mot Fevaag, men
ännu kl. 3 på morgonen hade de ej kommit tillbaka.
Ingen af officerarne hade sofvit på hela natten, och de höllo
just på att frysande af vaka och morgonkyla dricka kaffe, när en
underofficer kom inspringande med andan i halsen.
»Kaptejn, ryssarne äro alldeles inpå oss!» skrek han.
De tre officerarne rusade upp i fortet.
I dimman syntes en rad mörka gestalter, karlar klädda i kappor,
närma sig grafven.
De norska artilleristerna voro dock på sin post, och skuggorna
måste vika för en skur af granatkarh scher.
Knappt hade dimman lättat, förr än de norska officerarne till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
