Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När Trondhjem föll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
belägen nästan uppe i taket. Ett skrifbord, ett par stolar och en
kommod fullbordade inredningen.
På bordet syntes porträttet af en yngre dam och tvenne flickor,
kaptenens hustru och barn.
Sedan kapten Schwartz dragit stöflarna af sig och tagit en
linnerock på sig, lade han sig på sängen och sof snart. Det var
första gången på 48 timmar, som han hade fått någon sömn.
De båda subalternofficerarne hade lagt sig redan vid 11-tiden.
Äfven de voro dödströtta och ville spara sina krafter till det afgörande
ögonblicket, hvilket kunde inträffa när som helst.
Minuterna gingo långsamt.
Dynamon arbetade oregelbundet, ty det elektriska ljuset flämtade
gång efter annan. Man kunde oafbrutet höra maskinens surrande.
När en timme förgått, kom sergeant Mathesen in i rummet,
till hälften vaken, rufsig i håret och med hängande mustacher.
»Ett hundlif, det här», började han och slog sig ned på en
stol. Han tog fram en pipa och stoppade den omsorgsfullt.
»Du har det väl inte värre än vi andra», anmärkte Johanessen
hvasst. »Jag har, min själ, fått vara i selen hela dygnet,
men du har då åtminstone fått hvila dig några timmar.»
»Blif inte arg», afbröt honom Mathesen. »De få timmarnas
sömn behöfver du inte afundas mig. Nå hvad nytt?»
»Ingenting.»
»Då vet jag ungefär lika mycket som du. Nå hvad ansåg
Schwartz om situationen?»
»Han vet ingenting, men är orolig.»
»Såå», anmärkte Mathesen och tände långsamt sin pipa. Han
drog ett par drag och smackade med lapparne. »Hvad är din
åsikt då?»
»Jag har inte bildat mig något omdöme.»
»Min oförgripliga mening är, att vi befinna oss i en satans
knipa», fortsatte Mathesen.
»Låt höra din högvisa mening», uppmanade Johannessen
ironiskt.
»Ryssarna ha afklippt terrängen mellan oss och Brettingnesfortet»,
anmärkte Mathesen.
»Ledningarna, ja.»
»Nej, terrängen också. De ha satt sig fast och från land angripit
fortet. Nu befinner det sig i deras våld, och turen kommer
snart till oss.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
