Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till järnvägslinjens försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lättare, och relativt hastigt upptrampades på detta sätt en väg den
flyende Bergensiska brigaden till mötes.
De tre krigskorrespondenterna, till hvilka miss Cater slutit
sig, höllo krigsråd.
»Ryssarna låta säkerligen ej norskarnes reträtt försiggå utan
vidare», började mr Paquin. »Det vore åtminstone olikt dem.»
»Jag ser inte, att de kunna göra något vidare», genmälte
Bennet-Hoggins.
»De ha järnvägslinjen att operera mot», fortsatte fransmannen.
»Till fjorden är det ungefär 24 km, kanske ett par kilometer längre.
En rask trupp på skidor skulle snart skynda hit upp och klippa
af linjen, och därmed vore norskarnes förbindelse med
hufvudstaden afbruten för längre eller kortare tid.»
»Här kan Bergensiska brigaden ej uppehålla sig längre», sade
Lindh. »Efter ett par dagars tid skulle den bli nödgad att
kapitulera af brist på mat och kvarter.»
»Jag undrar just, om kaptejn List tänkt på att bevaka vägarna
ned mot fjorden?»
»Vägen blir besvärlig för ryssarna», återtog Bennet-Hoggins.
»Snön ligger redan meterdjupt och kanske mer på sina ställen.»
»Men den är ypperlig för skidning.»
»Ja, skaren är god.»
»Så god, att jag hade lust att bege mig ned mot fjorden och
se om våra aningar besanna sig», inföll den svenska journalisten.
»Är ni skidlöpare?» frågade fransmannen intresserad, ty han
ansåg denna sport som särskildt svår, kanske därför att han ej
sett den praktiseras förr.
»Ja, jag är van att gå på skidor sedan barndomen.»
»Ni är verkligen afundsvärd», förklarade Bennet-Hoggins. »Jag
skulle vilja ge mycket för att få följa med, ty det blir antagligen
åtskilligt att se på färden.»
»Jag lånar ett par skidor af norskarna.»
Lindh nickade åt dem och reste sig upp. Han var fast
besluten att uppsöka äfventyr och öfvertygad om, att han skulle bli vittne
till ett dylikt.
De nyfikna utländingarna sågo honom några minuter därefter
skida bort i sydvästlig riktning. Han hade tagit af sig kavaj och
öfverrock, men dragit en hvit tröja öfver sig.
I ilande fart bar det i väg utför backen. Han följde spåret
efter patrullen, och snart försvann han inne i skogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
