Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I lappkåtan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betäckt med en lappsko af skinn, på hvilket hårremmen ännu
satt kvar.
»De äro varma», sade han. »Men jag tror, att vi behöfva
något varmt invärtes också.»
»En kopp kaffe eller te skulle smaka», medgaf hon.
»Kom då med mig, så skall jag koka», uppmanade han henne
skrattande.
»Hvad, ämnar ni då trolla?»
»Tillsvidare blir det min hemlighet.»
Han tog henne under armen, och de styrde kosan mot
lappkåtan.
När hon fick se den, gaf hon till ett rop af förvåning.
»Utmärkt. Kan ni tänka er, att jag aldrig sett riktiga lappar
förut, endast fotografier och afbildningar af dem. Och nu för ni
mig med ens långt upp till Lappmarken.»
»Att detta är en del af den, kan ni ju föreställa er.»
»Kan man få kaffe där?»
»Ja. Bered er emellertid på, att det inte är så värst
välsmakande.»
»Jag är beredd på allt», svarade hon småleende och steg in
i den rökiga kåtan.
»Ge oss litet godt kaffe!» bad han, och lappgumman satte en
kittel öfver den eld, som brann inne i kåtan.
Det rökte oerhördt därinne, och miss Carter uttalade sin
förvåning öfver att lapparne trifdes i denna rök.
»De äro vana vid den», upplyste hennes följeslagare. »Och
en fördel har den: de slippa från myggen, som under sommaren
utgör en formlig landsplåga, värre än de traditionella egyptiska
gräshoppssvärmarna.»
Efter en stund var kaffet färdigt, och gumman satte fram ett
par illa åtgångna koppar, som hon diskat med snö.
»Serveringen ser ej vidare aptitlig ut», sade miss Carter.
»Nej, men det är ändock ett ovanligt drag af renlighet för att
vara hos lappar.»
Hon rynkade litet på näsan åt koppen, som genom dagligt
bruk förlorat sin hvita färg, men sedan det ångande bruna kaffet
runnit ur pipen på kannan och fyllt koppen med sitt innehåll,
tyckte hon att det såg bätte ut än hon vågat hoppas.
Också förde hon koppen förväntansfullt till sina läppar.
En besviken min.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
