Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under fredens tecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en förgrymmad min på sig, något som endast kom hans dotter
att skratta, ett litet förläget skratt.
»Nej, det har han inte.»
»Då kan jag inte inse, att han skulle hålla af dig så mycket,
som du påstår. Hur vet du det då?»
Sådant ser man, pappa lilla. För öfrigt har han...»
Hon afbröt sig.
»Hvad har han?»
»Han kysste mig, när vi höllo på att bli ihjälskjutna på den
afskyvärda landsvägen», utbrast hon och blef blossande röd.
»Jaså, han hade så mycket kurage i alla fall», sade mr Cater.
»Och du blef naturligtvis mycket ond?»
»Nej», lät det dröjande svaret.
Han trummade på fönsterrutan, men vände sig tvärt om efter
ett par minuter.
»Hvarför friar han då inte?»
»Jag tror, att det är, emedan han vet, att du är rik pappa.»
»Rik, nå skulle det utgöra ett hinder då?»
»I hans ögon ja.»
»Nå jag börjar förstå», sade ägaren till Londons största
tidnign. »Och jag får väl hjälpa till ett slag.»
»Tack, pappa», sade hon enkelt.
En knackning afbröt samtalet, och en tjänstflicka inträdde.
»Det är en herre där ute i salongen, som önskar tala med
mr Cater. Han är svensk och heter Lindh. Här är hans kort.»
Mr Cater vände sig till sin dotter.
Han sade ej ett ord utan hytte blott med fingret, när han
steg ned för trappan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
