Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Snart kommo andra olycksbud längre bort ifrån. Från
Stockholm skrefs, att flottan icke mera kunde utlöpa under
året. Vesterifrån hörde man, att Gyldenlöve bemäktigat
sig hela Bohuslän och Dal samt gått öfver Göta elf för att
brandskatta Vestergötland. Högst få trupper funnos der
som kunde hejda honom, och landet låg derför så godt som
öppet för hans härjningar. Öfverallt föll allmogen honom
till. Konungen, som haft för afsigt att tåga till Halland för
att utdrifva de ströfpartier, som danskarne framsändt åt detta
håll, beslöt nu att i stället vända sig emot Gyldenlöve, och
Dahlberg sändes i förväg till Vexiö för att ställa om
qvarter och ordna förplägningen under marschen. Han skulle
äfven utröna, om det icke funnes någon brukbar väg öfver
Markaryd, på det att konungen icke skulle behöfva taga
den långa omvägen öfver Vexiö.
Emellertid hade löjtnant Gideon Gyllenklo, som varit ute
på parti, lyckats tillfångataga två danska trumpetare, af hvilka
man fick veta, att de sqvadroner, som man ansett vara danska
härens avantgarde, endast vore en del af de 1,400 ryttare,
med hvilka general Sandberg var sänd norrut för att
iakttaga Kristianstad. Vidare utrönte man, att dessa ryttare
lägrat sig vester om Helgeån utan att hafva det ringaste sörjt
för sin bevakning. Ett lämpligare tillfälle kunde icke
gifvas att öfverraska fienden. Karl den elfte beslöt också att
draga nytta deraf. Medan Schultz med fotfolket och
kanonerna fick aftåga till Vexiö, gick han med de bäst
beridna ryttarne, omkring 3,600 man och 10 lätta kanoner,
söderut till Kristianstad. Han ärnade först gå igenom
staden för att anfalla fienden från södra sidan, hvarifrån denne
troligen minst väntade faran. Men sedan marschen fortgått
hela dagen och en del af natten, fick konungen veta, att
kommendanten Wulfklo i onödig ifver låtit rifva den långa
bron öfver Helgeån. På den nämnda vägen kunde någon
öfverrumpling derför icke mera utföras. Han beslöt
derför att i stället öfvergå Helgeån redan vid Torsebro och
anfalla fienden från norra sidan.
Den 1 augusti kl. 9 f. m. kom hans förtraf fram till
bron, som var delvis uppbränd. Öfvergången försvarades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
