Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid Nissaryd var en skans. Här sökte Dahlberg inhämta
någon kunskap om fienden. Men ingen visste hvar han stod.
Då kom bref från konungen, af hvilka man kunde sluta till,
att danskarne ärnade gå i vinterqvarter. Nu fortsattes färden
ända till Vernamo. Ännu hade icke den saknade
befallningsmannen instält sig i Tranemo. »Oss förundrar storligen»,
skrefvo kommissarierna med anledning deraf, »det I befallningsman
icke ännu hafver, efter vår allvarsamma förmaning till
eder, eder instält» Han befaldes att ofördröjligen förfoga
sig dit och icke blott medhafva det begärda, utan derjämte
90 oxar. I vidrigt fall kunde han vänta sig konungens
»högsta onåd och derpå följande högsta straff».
På väg till Vernamo fingo kommissarierna veta, att
danske konungen, för »regnvädret och den djupa höstens skull»,
ärnade gå öfver till Själland samt förlägga sin armé i
vinterqvarter. Konungen skref, att han var otålig att marschera.
Snart inkommo spejare, som berättade, att fienden redan
uppbrutit från Halmstad och gått tillbaka till Skåne. Kungen
i Sverige, hade man sagt i danska lägret, skulle snart få till
sig sina finnar, och då skulle det gå illa för danskarne som
tillförne. Finnarnes ankomst var nämligen de danske till
stor farhåga. Snart kom äfven underrättelsen, att Gyldenlöve
verkligen lemnat Göteborg och gått mot Bohus samt
uppfordrat kommendanten derstädes att gifva sig, men fått ett
hånfullt svar. Under tiden hade rikskansleren närmat sig
med en stor bondehär. Då ryktet derom spridt sig till
Gyldenlöves läger, hade denne skyndsamt upphäft belägringen
och tågat tillbaka mot norska gränsen. Skansen vid
Venersborg hade norrmännen före sitt aftåg sprängt i luften och
äfven uppbränt de gårdar i staden, som stått qvar efter sista
eldsvådan.
Nu var det sålunda lättare att bestämma den ort, der de
väntade förstärkningarna borde samlas. Dertill valdes
Ljungby i Småland. Men orderna till trupperna kunde icke
utfärdas, då man ännu icke kände hvilka bland dem som voro på
väg från vestgötahållet. Flere gånger hade kommissarierna
skrifvit till landshöfdingen i Mariestad, Gabriel Kurck, med
begäran om uppgifter i detta hänseende. Intet svar hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
