Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han igenkändes snart vara hofmarskalken, friherre Bengt Rosenhane.
När han kom fram, berättade han till stor
förvåning, att venstra flygeln var i grund slagen. I det samma kom
äfven Dahlberg tillbaka och vitsordade Rosenhanes utsago,
samt visste dessutom förtälja, att det svenska infanteriet
måst lemna fältet. Konungen, som såg det sköflade danska
lägret framför sig, hade svårt att slita sig från den tanken, att
han var dagens hjelte, och det dröjde derför en stund, innan han
hunnit sätta sig in i sakernas nya läge. Men sedan han
genom budbärarnes samstämmighet öfvertygats om faran, var
hans beslut snart fattadt att gå henne djerft till mötes. Hellre,
sade han, ville han lida allt annat än nederlagets smälek. De
nio små sqvadronerna fingo befallning att drifva på sina
uttröttade hästar. Marschen stäldes öster om Stångby och vidare
genom Vallkärra. Man måste skynda, ty det gälde ju herraväldet
i Norden.117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
