Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under de följande dagarna började danskarne att utföra
sina belägringsarbeten, hvilka riktades mot tre särskilda
punkter: dels mot den östra kortsidan, i riktning mot den mellan
sjön och porten liggande bastionen, dels mot midten af södra
långsidan och dels slutligen mot det utanför vestra kortsidan
liggande citadellet. Mot östra sidan leddes anfallet af den
tappre generalen Siegfried von Bibow, känd bland annat för
sitt tappra försvar af Valkärra kyrkogård under slaget vid
Lund. Mot södra porten leddes det af generalen, hertigen
af Croy, och mot citadellet slutligen framgingo de münsterska
trupperna under general Grandvilliers befäl.
Under den förstnämdes kraftiga ledning hunno
löpgrafvarna snart fram till yttre grafkanten. De båda sistnämde
deremot ledde sitt angrepp ytterst lamt. Dessutom felades
allt samband mellan de olika anfallen, hvilka derigenom
föreföllo mer eller mindre planlösa. Man uraktlät sålunda att
afleda det ännu återstående vattnet ur fästningsgrafven,
hvilket utan svårighet kunnat verkställas, och hvarigenom
belägringsarbetet i hög grad skulle hafva underlättats. Af det
sätt, på hvilket belägringsarbetena utfördes, säger också en
dansk författare, kunde man lära sig huruledes man skall
bära sig åt, då man icke vill intaga en fästning. Orsaken
till dessa missförhållanden låg i de personliga stridigheter,
som uppstått inom danska högqvarteret. Den utmärkte
ingeniörgeneralen Henrik Ryssensten hade nämligen råkat i
fiendskap med generalen Goltz, och denne, hvilken var
konungens förtrogne rådgifvare i alla krigssaker, förtalade
honom hos monarken vid alla tillfällen, till dess att Ryssensten
slutligen råkade i den fullständigaste onåd. Han kallades
icke en gång till det krigsråd, som skulle öfverlägga om
sättet, på hvilket belägringen skulle företagas. Löpgrafvar
och batterier utstakades utan hans vetskap. Äfven batterier
bygdes och förråd anlades utan allra minsta plan, endast
för att undvika misshagliga personers råd.
Den 13 juni kom ändtligen det grofva artilleriet från
Köpenhamn. Det utgjordes af ett stort antal kanoner samt
tolf ofantliga mörsare. Af dessa stäldes framför utanverket
vid södra porten tjugusex kanoner och sex mörsare samt mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
