- Project Runeberg -  Kriget mot Danmark 1675-1679 /
198

(1885) Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man såg, på vallarna, i grafven, på det spetsiga pålverket
och under de sönderskjutna stormstegarna, lågo döda
kroppar. Ja, äfven långt ute i sjön kringflöto sådana på
risknippor. »Man förstår ej, hvad de velat med faskiner på
denna sida», skref Feuquières, hvilken såsom åsyna vittne
deltog i försvaret, »men det visar åtminstone, att uti deras
uppförande fans tapperhet så väl som okunnighet.» Man
ansåg i Malmö, att danskarne förlorat öfver 3,000 man. Detta
är kanske något öfverdrifvet, men äfven tredjedelen, hvartill
förlusten skattas af dem sjelfva, är ansenlig i förhållande till
de stridandes antal. Bland dem, som fallit, voro för öfrigt
flere af den danska arméns dugligaste officerare, såsom
general Bibow, öfversterna Busk, Ellebrecht, Plessen och
Warnstedt m. fl.

När stormningen var afslagen, lät Fersen uppställa hela
besättningen, då en innerlig tacksägelse gjordes för Guds
nådiga bistånd och stadens frälsning. På eftermiddagen
infann sig en dansk trumpetare, som anhöll från Kristian den
femte om stillestånd och rådrum till att bortföra och jorda
de fallne. Fersen vägrade dock att bifalla härtill, af fruktan
för någon krigslist. Han kände ännu icke, huru fullständigt
upprifven danska armén var efter nattens händelser. Det
danska fotfolket var nämligen till den grad uttröttadt, att
rytteriet hade måst öfvertaga hela bevakningen. Emellertid
såg man från fästningen, huru de många fartygen, som
dagen förut anländt från Köpenhamn, oupphörligt lastades med
sårade och återvände öfver Sundet. När det åter dagades, fann
man äfven, att många af danskarnes kanoner voro bortförda
ur deras batterier. Det var tydligt, att de icke på länge
skulle våga göra om försöket att storma. Fersen ingick
derför på det erbjudna stilleståndet och lät utlemna alla lik,
som fallit i grafven. Dem, som lågo på sjelfva vallen eller
innanför den samma, lät han deremot jordfästa inom staden.

Karl den elfte kunde icke nog berömma Fersen för det
utmärkta sätt, hvarpå han ledt försvaret under belägringen.
Genom sin derunder ådagalagda klokhet och sin okufliga
tapperhet hade också denne ristat sitt namn på ett af de
ärofullaste bladen af vår historia. Men länge fick han ty

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:23:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigda1675/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free