- Project Runeberg -  Kriget mot Danmark 1675-1679 /
203

(1885) Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hjeltemod, måste stryka flagg. Det hade öfver hundra döde
om bord; likaså skeppet »Mars», på hvilket man kunde räkna
icke mindre än 214 döde och sårade. Ett af de andra
svenska skeppen sjönk, ett tredje sprang i luften. Ändtligen
vid qvällens inbrott måste Horn gifva vika för öfvermakten
och söka sin räddning i flykten. De minst skadade fartygen
fingo befallning att betäcka återtåget, hvilket ty värr icke
lyckades bättre, än att ett af de bästa fartygen, »Svenska
lejonet», vardt omringadt af tolf fiendtliga fartyg och efter
tappert motstånd öfvermannadt. Äfven ett annat fartyg,
fregatten »Flygande Vargen», togs utanför Skanör af ett
danskt linieskepp. Den ende, som redde sig någorlunda uti
all denna förvirring, var amiralen Wachtmeister på skeppet
»Nyckeln». Han fäktade efter hvart annat mot sju af
fiendens fartyg och tillbakaslog dem alla samt lyckades
slutligen, nästan oskadd till skrof och tackling, undkomma till
Kalmar. Ända till Bornholm fortsatte Juel att förfölja Horns
fartyg.

I detta slag förlorade svenskarne ej mindre än 12 stora
fartyg, hvilka tillsammans fört i elden närmare 700 kanoner,
samt 10 mindre. Öfver 1,200 man af besättningarna voro
antingen döda eller sårade och 3,000 man tagna till fånga.
Flere af flottans yppersta officerare hade stupat. Slaget
hade också för lång tid afgjort herraväldet i Östersjön.
Hvarje tanke på att kunna sjöledes undsätta Pommern
måste numera öfvergifvas, och dermed var den väsentligaste
delen af årets fälttågsplan för svenskarne strandad.

*



DANSKARNE HÄRJA I ÖSTERSJÖN.



Efter slaget vid Kjögebugt voro danskarne åter
allherskande i Östersjön. De kunde vända sina härjningståg
åt hvilken del af svenska kusten de än ville, utan att
behöfva frukta något allvarsamt motstånd. Början gjordes med
Öland. Ehuru man i Sverige redan länge förutsett ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:23:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigda1675/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free