Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den till berättelsen hörande kartan är ritad af kaptenen O. Smith.
Den är endast afsedd att tjena läsaren till en öfversigtskarta.
Forskaren, som vill studera detaljerna, hänvisas till den särdeles
upplysande karta, som finnes i V årgången af professor Weibulls
Samlingar för de skånska landskapens historia. Wellingks stora karta,
hvilken förvaras i Krigsarkivet och af många nyare historieskrifvare
blifvit lagd till grund för slagets beskrifning, är författad
först 1721 och bär också alltigenom spår af att vara ett, lång tid
efter slaget, utfördt sämre kompilationsarbete. Deremot finnes der
en kopia af en karta, som kallas »Wachtmeisters», och hvilken synes
närmare öfverenstämma med de verkliga förhållandena under slaget.
Vidkommande stridens utveckling till tid och rum eller med
andra ord sjelfva grundstommen för en beskrifning af den samma,
har jag grundat den på följande beräkningar: Dahlberg säger
(brefvet af den 9 dec. 1676), att alla trupperna voro »ned vedh passet»
kl. 4 f. m., och Bjelke (första brefvet), »att hela vår armé befann
sig kl. 4 om morgonen vid ofvannämda stora Harie». Nyare
författare hafva deremot uppgifvit ett annat klockslag. Carlson säger
sålunda, att armén strax efter midnatten tågade öfver ån och kl.
2, då månen gick ned, satte sig i rörelse mot danskarnes läger.
Mankell säger, att klockan var närmare 4 om morgonen, då
trupperna kommit öfver ån. Hela uppfattningen om striden, om
möjligheten att öfverraska fienden, om dennes vaksamhet o. s. v. beror
likväl på det rätta bestämmandet af det klockslag, då svenska
armén var färdig att rycka fram i full slagordning på södra sidan
af Lödde-å. För min del nödgas jag gifva Dahlberg och Bjelke
rätt, och detta af följande skäl. Venstra flygeln bröt sist upp ur
svenska lägret. Dess marsch ned till passet kräfde en tid af
omkring 1 1/2 timme, men den kunde icke sätta sig i marsch, förr än
högra flygeln brutit upp, och denna åter icke förr än infanteriet,
hvilket gick först, brutit ur uppställningslinien och tågat så långt
fram, att dess eftersta afdelning kommit förbi högra flygelns främsta
afdelning. För att alla dess afdelningar skulle kl. 4 f. m. vara
»ned vid passet» måste det tåga åstad kl. 2,30 f. m. Detta stämmer
också fullkomligt öfverens med Bjelkes m. fl:s utsago, då han säger,
att rytteriet fick sitta upp, då månen gick ned, emedan månens
nedgång under Lunds horisont den 4/13 dec. 1676 skedde kl. 2,25
f. m. enligt de beräkningar, professorn vid generalstaben m. m.
Rosén deröfver på min anhållan benäget anstält.
Öfvergången af Lödde-å tog 1 1/2 timme i anspråk (Dahlberg).
Först kl. 5,30 skulle alltså armén kunnat sätta sig i marsch från
passet.
Det danska allarmet hördes af svenskarne, då deras främsta
afdelningar voro (Dahlberg) i höjd med Stångby, (Bjelke) »gjort
halfva vägen». Då hade de marscherat omkring 2,600 steg. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
