Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fasa — frälsa världen från sig själv, lika litet såg
man någonsin hatet vara uppbyggande. Kärlek är
den enda bärkraftiga grunden för freden och ej endast
människokärleken utan först och främst kärleken
till fäderneslandet. Vår olycka här i Sverige är
att försvarsivrare varit fredshånare och
fredsivrare däremot försvarshånare. Båda
göra sin sak den tänkbarast största skada. Först när
det blir äkta fredsvilja i försvarsarbetet, när det blir
äkta försvarsvilja i fredsarbetet; när detta bedrives
icke i fosterlandslöshetens men i fosterlandskärlekens
tecken, då kan fredsrörelsen få hela folket med sig. Ty
då står den på verklighetens mark och bygger ej ut
i det blå. Om socialisterna vid krigets slut komma att
få någon inverkan i fredsstiftande riktning, då är det
emedan de nu med liv och blod bevisat: att det varit av
fosterlandskärlek, de yrkat på den fredförande
i stället för den krigförande politiken. Först när
socialisterna i alla land bli så mäktiga att de
kunna hindra krig, då är tiden inne att börja
avrusta. Nu ha socialisterna endast ett medel att
övertyga den övriga delen av folket att det icke är av
veklig olust för mödor, icke av självisk ovilja mot
personliga offer, utan av djupt sedliga skäl, som de hata
kriget och verka för freden. Och detta medel är att
väl och villigt fylla sin försvarsplikt mot
fäderneslandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>