Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
på hos de folk, som äro vissa om seger. Men — ej
alla segrar komma andarna att vakna, folkkraften
att resa sig, skaparlusten att flöda och tidens anlete
att förnyas. Hos kvinnor som hos män, hos
konstnärer som hos vardagsmänniskor, måste denna tid
bränna bort mycken flärd, mycken förkonstling,
mycken ytlighet ifall folken skola bevara allvarstidens
storhet i livet som i dikten och konsten.
Hoppgivande är att framtiden nu blivit en
allvarlig tanke för otaliga, i dagens lek och lust eller möda
och arbete, förut hänsjunkna människor. Det är om
framtiden, de lärda som de olärda tala. Det är den,
som skall försona krigets fasor. Skall man verkligen
kunna vinna detta av framtiden, dä måste denna
framtid i lika grad formas av kvinnor som av män. Men då
måste först kvinnornas själstillstånd verkligen
omformas under intrycken från krigen. Då måste de se sin
profetiska föregångerska i den kvinna, som under
korstågens tid gick omkring på gatorna i en österländsk
stad med ett vattenspann i ena handen, en eldbrand
i den andra — för att »släcka helvetet och bränna
himlen, på det människorna av rent hjärta måtte hata det
onda och älska det goda». Sker detta, då börjar
mänskligheten att på jorden släcka helveten och skapa
himlar!
Otaliga kvinnor fråga redan nu, under krigets
dagar och nätter: Var det för detta, jag med kval
födde mina söner till livet; med mina vakor och mödor
bevarade deras späda ålder, med mina bästa tankar
och känslor fyllde deras själar? Mångfaldiga
kvinnor fråga vidare: Är det verkligen sant att
fosterlandets liv och lycka behövde den politik, som
ledde till dessa offer? Och ett fåtal frågar icke längre:
det har redan satt sitt n e j mot männens j a. Detta
fåtal växer. Vad jag nu med min svaga stämma
säger, kommer en gång att ljuda med bruset av
millioners millioner kvinnostämmor:
Vi vilja — och vi skola — släcka krigets
helvete och dana fredens paradis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>