Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var ett härdadt och modigt folk, vant vid umbäranden och för-
sakelser. Men organisationen förmådde endast mycket ofull-
ständigt uppfostra det till en armé af disciplinerade sol-
dater. Gällande befordringsföreskrifter, grundade som de voro
på sträng anciennetet, i förening med otillräckliga pensioner.
fyllde de högre befälsbeställningarna med ålderdomssvaga och
bräckliga officerare, oförmögna till ansträngande tjänstgöring,
vare sig i krig eller fred. Det duktiga folket i ledet, klagade
därför general Staffeldt 1808, lystrade icke till sådana män,
hvarför han icke vågade föra något partigängarkrig mot sven-
skarne. »De kjende denne (Krig), skrifver han, »neppe af Navn,
langt mindre af Böger. Det er sörgeligt.! För att bereda
tillfälle för det yngre befälet till större öfning och verksamhet
i tjänsten och för att på samma gång afhjälpa bristen på inre
homogenitet inom truppförbanden hade därför under de senare
ären, såsom förut är nämndt, nationala kompanier inkallats i
ständig tjänstgöring. Men den dualistiska organisation, som
härigenom uppkom, visade sig icke fördelaktig. »Den störste
og veesentligste Mangeb, skrifver Seyersted den 3 september
1814 till öfverkrigskommissionen, »er efter min uforgribelige
Formening nok at söge i Armeens hidtil verende Organisation;
thi der hörer mere end menneskelige Kreefter til at debronillere
dette Chaos»?
Vid en jämförelse med den svenska arméen finner man Nog
äfven uti den senare stora organisativa brister. Men de voro
mindre farliga för tillfället, alldenstund större delen af denna
armé legat öfver ett år i aktiv krigstjänst, hvarunder organi-
sationens största ojämnheter hunnit att afslipas. Slutligen får
man icke förbise den oerhörda öfvervikt, som svenska arméen
ägde uti ett stort antal officerare, hvilka på främmande slagfält
förvärfvat vana vid att föra höga befäl, i främsta rummet
arméens högste befälhafvare, kronprinsen. Endast uti hans
person hade svenska arméen en öfverlägsenhet, hvilken prins
Kristian trots alla ansträngningar icke förmådde utjämna.
Vidkommande de olika vapenslagens inom norska arméen
krigsduglighet anser C. O. Palmstierna,? hvilken tjänstgjorde
såsom stabsadjutant under kriget 1814 och sedermera i flera år
’ Reder, Norskt Mil. Tideskrift 2 R. 7 B. Sid. 50.
» Morgenstjerne, Historisk Beretning om Staffeldts Forhold, IT del., sid. VI.
” Anteckningar om norska arméen. Manuskript i krigsarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
