- Project Runeberg -  Kriget i Norge 1814 /
56

(1893) Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rodes brigad, bestående af:

1 bataljon Nordenfjeldska skidlöpare, 6 kompanier oberidna
dragoner, Oplandska regementets landtvärn och 1 » 9-℔gt
batteri;

till trakten af Vallö och Tönsberg:

Meilenders brigad, bestående af:

1 bataljon af Söndenfjeldska regementet, Telemarkska rege-
mentets depôtbataljon och landtvärn samt ett 3-℔gt
batteri.!

Den reguliera arméen i sunnanfjällska Norge torde vid
denna tidpunkt hafva räknat bortåt 26,000 man? Däraf
åtgick likväl till fästningsbesättningar omkring 3,500 man. Af
återstoden utgjordes omkring 3,700 man af depôt-trupper. rekry-
ter, landtvärn och oberidet rytteri. Den egentliga fältarméen,
användbar till strid i öppna fältet, räknade sålunda sannolikt
icke mer än omkring 19,000 man.

I det nordanfjällska Norge voro alltjämt kvar 1 bataljon
af hvartdera 1. och 2. Trondhjemska infanteriregementet med
deras depôter och landtvärn samt Trondhjems artilleri- och
dragonkårer.

Den Seyerstedska planen kom således att i det stora hela
ligga till grund för försvaret. Såsom ett strategiskt studimm
var den ett ganska förtjänstfullt arbete. Utgångsställningen
var riktigt vald. Glommen, det sunnanfjällska Norges natur-
liga försvarslinie mot öster, hade kommit till sin fulla rätt, och
hufvndstaden, fiendens sannolika anfallsobjekt, var skyddad af
arméens hufvudstyrka, så förlagd, att dess olika afdelningar
med lätthet kunde samlas och understödja hvarandra. Äfven
operationsplanen var fotad på riktiga strategiska grunder. Genom

’ Morgenstjerne, I. 225 och 226. Sörensen, II, sid. 204, hvilkens upp-
gifter, likväl icke i allo, af brist på tillförlitliga källor, kunnat vederbörligen
kontrolleras;

» Sörensen uppskattar styrkan »naar Alt inkaldtes» till 27,000 man. II.
sid. 297. Essen (bref till Karl Johan den 3 april 1514) beräknar stridskrafterna
mellan Kristiania, Kongsvinger och gränsen — fästningsgarnisonerna medtagna
— till 27,000 man. Reservarméens generalstabschef beräknar dem (den 3 juni)
till 26,309 man, däraf likväl 1,925 man omobiliseradt kavalleri och 3,712 man fäst-
ningstrupper. Mankell åter anser, att norska arméens styrka sonnanfjälls upp-
gick till 25 å 29,000 man »utom landstormen». I verkligheten torde emel-
lertid icke mer än ofvan angifna siffra (26,000 man) blifvit oppnädd, hvilket
äfven erkännes af norska författare. »I Krigen 1814»,. säger sålunda Reder
(Norskt Tidsskrift II. RB. 7. B. Sid. 95), »da vi kjempede eller rettere beredede
93 paa at kjempe paa Liv og Död for vor Selvstendighed og Bestaaen .....
formaaede vi ikke at sette på Feltfod mere end omtrent 26,000 Mand til For-
svar paa egen Grund, i Hjertet af Landet.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigno1814/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free