Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Kristianiafjorden, äfven skulle afgå till Strömstad, dit stora
flottan och skärgårdsflottan redan fått order att afsegla.
Det har blifvit anmärkt mot denna plan, att det varit
riktigare ur strategisk synpunkt, om arméen fått göra sitt huf-
vudanfall från Vermland och Dalsland rakt på Kristiania, d. v. s.
samma väg som Karl XII valde för sitt anfall vintern 1716,
hvilket »snabbare skulle hafva fört till målet».! Härvid är likväl
att märka, att denna operationslinie, om den än är matema-
tiskt taget kortare, kommit att gå vinkelrätt mot dalsträck-
ningarna, alltså äfven mot fiendens starka försvarsställningar,
hvilket förhållande förmodligen i högre grad skolat försena ope-
rationen än en omväg öfver Tistedalen. Dessutom hade man
i förstnämnda fall icke någon hjälp af flottan beträffande
arméens underhåll. Allt hade måst forslas på hjuldon, och hvad
detta ville säga med de usla kommunikationer, som då för tiden
funnos i gränstrakterna, därom kan man knappast numera göra
sig en föreställning. Att Karl XII kunde framrycka så hastigt
berodde dels därpå, att han icke medförde artilleri och att hans
tross var ringa, dels äfven därpå, att hans armé icke på långt
när var så stor, och slutligen men icke minst därpå, att hans
framryckande skedde vintertiden, då samfärdseln gick lättare.
För Karl Johan var det af största vikt, att kriget icke droge
ut på längden. Ingen kunde med säkerhet veta på för-
hand, hvilka nya politiska konstellationer kunde uppkomma
under den stora furstekongress, som väntades sammanträda fram
på hösten i Wien. Sverige måste ovillkorligen innan dess hafva
uppgjort saken med norrmännen och visat Europa, att det äfven
förmådde skapa den förbundsstat på halfön, hvartill det fått de
allierade makternas bemyndigande. Att välja den af svåra
terränghinder spärrade vägen från Vermland till Kristiania
syntes honom därför mindre rådligt. Härvid torde äfven
ett annat skäl inverkat. Den svenska arméen var van att
föra ett lätt krig i välmående bygder. Blefve svårigheterna
i krigets början för stora utan att motsvarande framgångar
uppfriskade sinnet, skulle den kanske blifva nedstämd och
missmodig. Karl Johan var en skarp människokännare och
hade ganska väl reda på den stämning, som rådde bland
hans hemvändande soldater. Minnet af den norska kampanjen
1808 och 1809, i hvilken terränghindren tillades en ofant-
! Mankell, Fälttåget i Norge 1814, sid. 29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
