Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och fregatter, som lågo för ankar vid norra Kosterön skulle
kunna passera fjärden, där strömmen föll starkt emot. Flera
gånger signalerades från chefsfregatten dit ut för att höra efter,
om de trodde sig om att segla. Svaren utföllo länge nekande.
Men vid ’,11-tiden svarades med ja, och nu gafs genast
order, att de skulle lyfta ankar. Strömsättningen var dock så
stark i förhållande till vinden, att de först vid sextiden på
kvällen hunno fram till Hällesöarna, », mil från Hvalöarna.
Vinden hade nu alldeles mojnat af. Att fortsätta seglingen
gagnade till ingenting.
Under tiden hade löjtnant Osterman på briggen Experi-
ment varit framme vid det norska arrieregardet, som tagit
ställning i jämnhöjd med Röd på södra Sandöen, för att till
högste befälhafvaren på den norska flottiljen, kommendörkapten
Fasting, öfverlämna den kungliga proklamationen och uppfordra
honom att underkasta sig sin rätte herre och konung, konung
Karl XIII. Fasting hade emellertid svarat, att han icke er-
kände den svenske konungen såsom sin herre, och försäkrat
Österman, att, ehuru han till fullo insåg svenskarnes »grufve-
liga» öfverlägsenhet, skulle han likväl af alla krafter sätta sig
till motvärn. Med detta besked hade Osterman återvändt, och
det var alltså Pukes tur att göra sitt bästa. Denne hade emel-
lertid råkat alldeles i misshumör öfver väder, ström och vind
och i förargelsen beslutat att uppskjuta hela attacken till föl-
jande dag. Skärgårdsflottans och landstigningskårens fartyg
och båtar fingo därför tillstånd att taga landfäste vid holmarna
utanför Dynekilen, medan de stora skeppen varpade sig ett
stycke längre fram. Senare på kvällen besåg Puke flottornas
ställning från fregatten Eurydice, som låg främst.
Så snart Österman vändt om till svenska eskadern, hade
emellertid Fasting genom telegrafering med fasta landet under-
rättat prins Kristian. om gin ställning och den ringa utsikt.
han hade att kunna bestå i den stundande striden; och vid sju-
tiden på aftonen hade han fått svar, att han icke borde gifva
flottan till pris åt en alltför öfverlägsen motståndare. Han
hade därför bestämt sig för att icke göra motstånd utan i
stället redan samma natt draga sig tillbaka till västkusten af
Kristianiafjorden. Sedan infanteriposteringarna på Kirkeöen
tagits ombord, anträdde han därför vid 11-tiden på kvällen
återtåget med hela sin styrka, undantagandes 8 kanonslupar
och 50 jägare. som under löjtnant Klincks befäl kvarlämnades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
