- Project Runeberg -  Kriget i Norge 1814 /
100

(1893) Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

icke kunde ombestyra denna vägs iståndsättande,! detta så myc-
ket mindre, som avantgardet måste tagas i anspråk för en högst
besvärlig patrullering. Hvad brobyggnaden vidkom, trodde han
icke, att bron, trots all flit genom natt och dag, kunde blifva
färdig förrän efter flera timmars ytterligare arbete till följd
af brist på tjänligt virke? Med hjälp af sju båtar, som han
lyckats samla, hade han emellertid sent på kvällen kunnat
öfverföra några hästar.

Först vid !/,9-tiden på morgonen var broarbetet så längt
framskridet, att infanteri kunde gå öfver. Cederström lät där-
för avantgardesinfanteriet genast rycka fram till Luksvands-
bäcken. Som bron icke var stark nog för de 3-℔ga kanonerna.
trossen eller husarerna och han icke visste, huru förhållas borde
vid denna »oväntade och obehagliga omständighet, anhöll han
hos Essen om nya order. Denne, hvilken liksom hela högkvar-
teret var ytterligt förvånad öfver att fienden lämnat den svåra
passagen alldeles obesatt, då »lokalen gaf den största anledning
till att göra motstånd», svarade strax, att Cederström genast
skulle fortsätta marschen. Det blef en mycket ansträngande
dag för avantgardesinfanteriet. På motsatta stranden fanns.
såsom patrullerna redan omtalat, icke minsta tecken till kör-
väg, endast en smal gäångstig, som slingrade sig fram genom
tjock, småvuxen skog och oländig mark med tjärn och mossar.
Blott genom täta signaler med jägarhorn kunde förtrupp och
patruller bibehålla marschriktningen. Till all lycka höll sig
dock fienden alltjämt undan.

Äfven kolonnens hufvudstyrka, som kl. 4 f. m. uppbrutit
från Loviseholm och tägat samma väg som avantgardet, fick
ett drygt dagsarbete. Då Essen föregående kväll mottog rapport
om terrängens dåliga beskaffenhet af fältmätningsofficern, kapten
Södermark, hade han visserligen gifvit befallning åt 2. 6-℔ga
batteriet att taga vägen öfver Fagerhult till Skee socken i
Bohuslän och där afvakta vidare order; men trossen återstod i
allt fall, och den utgjordes af icke mindre än 500 vagnar och
kärror. Det var »det allra värsta vägelag», skref Essen, »som
man kan föreställa sig». Och med det mest intensiva arbete
kunde det endast högst ofullkomligt förbättras. Kolonnens
hufvudstyrka kom icke heller fram till Pr:estebakke förrän vid

! Detta hade redan stått på -armékårsorder.

» Stabschefen Gyldenstolpe säger, att orsaken var ingeniörofficerarnes ovana
vid dylika arbeten. Gyldenstolpes journal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigno1814/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free