Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som »ett frontanfall i bästa form», »oxens fattande vid hornen»,
med öfverlämnande åt norrmännen af alla försvarets fördelar.
Endast Karl Johans »oförståndiga beundrare» kunna finna en dylik
plan klok och riktig.! Tager man vederbörlig hänsyn till för-
hällandena, sådana de voro i verkligheten, skall man emellertid
finna, att det icke är så oförståndigt att anse densamma såsom
den klokaste för tillfället. Visserligen funnos några goda ställ-
ningar i den brutna terrängen mellan Glommen och Kristiania-
fjorden, men å andra sidan var öfvermakten på svenska sidan
så stor, att de styrkor, som kronprinsen kunnat afdela till flan-
kerna, blifvit ganska ansenliga i förhållande till norska arméen,
hvarigenom åter ett envist motstånd af denna armé i fronten
säkerligen ledt till densammas fullständiga instängning. Såsom
vi i det följande skola se, var detta åtminstone ett alternativ,
som man tänkte sig i det norska högkvarteret, när detsamma
började genomskåda ställningen.
Med en sak var kronprinsen denna kväll särskildt miss-
nöjd, eller den »Peyronska beskickningen». Peyron hade näm-
ligen fullständigt misslyckats i sina underhandlingar med de
missnöjda bland besättningen på Fredrikssten. Kronprinsen
ansäg till och med, att han rent af hindrat fästningens öfver-
gang genom sin oskicklighet.? Det förargligaste af alltsam-
man var dock, att Suremain kommit underfund med Peyrons
verkliga mission. Då de Eckermanska träpinnarna öfverläm-
nats till honom från högkvarteret, hade han forskat i saken,
och hvad han då fått höra hade satt hans lifliga franska blod
i rörelse. Han hade visserligen fått befallning att leda be-
lägringen, skref han till kronprinsen, men hvarken fått befäl
öfver Cederströms roddfartyg — som kommo och gingo hur de
behagade — eller fått veta hemligheten rörande »le projet de
surprise confié au colonel Peyrom». Ham fordrade därför att
blifva invigd i alla instruktioner, som hans underordnade mot-
togo från högkvarteret: »Då jag tjänar Eders Kongl. Höghet
med hela min förmåga», tillade han, »bör jag ock hafva rätt till
Eders Kongl. Höghets hela förtroende. Får jag icke detta,
’ Mankell, sid. 96, som anmärker, att Sörensens omdöme är öfverensstämmande
med hans.
» »Fästningen Fredrikshald», skref kronprinsen den 9 aug. till Ch. Mör-
ner, »skulle redan varit i vårt våld, om ej ett felsteg vore begånget at en offi-
cer, hvilken dock, som jag tror, ej hade någon dålig afsikt. Ett annat fel har
sedan dess blifvit gjordt, som beröfvat oss besittningen af en fästning, som
skulle varit oss till stor nytta.» Kopiebok i H. M. konungens privatarkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
