Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 65 —
stod, att det måtte ha varit en kanonkula. Massan på bron
kom nu åter i rörelse.
»Hallå, kosack, hit med hästen!» ropade han. »Maka
er — låt mig komma fram!»
Med stor möda kom han fram till hästen och satte
honom i gång under oupphörliga rop, att man skulle ge
honom rum att komma fram. Soldaterna pressade sig intill
hvarandra så mycket de kunde, men trängseln blef ändå allt
större och större.
»Nesvizki! Nesvizki, din toker!» hörde han en hes
stämma ropa bakom sig.
Nesvizki vände sig om och såg på femton stegs
afstånd, inklämd bland massan af infanterister, den vackre,
mörkhyade Denissov med mössan längst bakpå nacken och
dolmanen öfver axlarna.
»Befall de kanaljerna att lämna väg för mig!» ropade
Denissov.
Han var mäkta vred och svängde omkring sig med
sabelbaljan.
»Hallå, Denissov!» ropade Nesvizki gladt. »Huru står
det till med dig?»
»Skvadronen kan inte komma öfver bron!» skrek
De-nissow ursinnig. »Hvilken fårskock! Låt oss komma fram,
hör ni! Hör du, du på vagnen där — jag sticker ner dig!»
ropade han och drog verkligen sabeln. Soldaterna trängde
sig förskräckta tillsammans, och Denissov lyckades komma
fram till Nesvizki.
»Hvarför är du inte full i dag?» frågade den senare.
»De låta mig inte få tid till det», svarade Denissov.
»Regementet jagas ju hela dagen än hit, än dit. När man
ska’ slåss, ska1 man slåss, men fan må veta hvad det här
ska’ betyda!»
»Hvad du är fin i dag!» sade Nesvizki, betraktande
hans nya dolman.
Krig och /red. y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
