Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En stor krets, i hvilken furst Vasili och några diplomater
befunno sig, hade tagit Potsdamer-diplomaten i beslag, en
annan hade bildat sig vid tebordet.- Peter ämnade sluta
sig till den förstnämnda, meii värdinnan sade:
»Nej, vänta — jag har mina afsikter med er i afton.»
Hon såg bort till Helena och smålog.
»Min kära Helena», sade hon till denna, »var snäll
mot min stackars tant, söm afgudar er, och gå och språka
med henne litet. Och för ätt ni inte skall få för tråkigt,
är nog grefve Peter så älskvärd och följer med er.»
Den unga damen gick till tanten, men fröken Scherer
kvarhöll Peter, som om hon hade att gifva honom ännu en
sista nödvändig order.
»Är hon icke förtjusande?» frågade hon Peter, görande
honom uppmärksam på den unga flickans majestätiska
gestalt. »Hvilken hållning! Hvilken takt hos en så ung
flicka! Lycklig den, som får kalla henne sin! Inte sannt?»
Peter svarade ett uppriktigt menadt ja på hennes fråga.
När han förut hade tänkt på Helena, hade han alltid
särskildt erinrat sig hennes skönhet och hennes egendomligt
tystlåtna, värdiga väsen i sällskapslifvet.
Tanten tog emot de båda unga i sin vanliga vrå äf
rummet.; Hon talade blaiid annat om en samling
snusdosor, som den aflidne grefvë Besüchov hade ägt, och
visade dem sin dosa. Helena önskade på närmare håll se
porträttet af hennes man, som var måladt på dosan. Äfven
Peter reste sig för att ta i betraktande dosan, som tanten
räckte honom förbi Helena, som satt emellan dem. Helena
böjde sig en smula framåt för att lemna rum. Hon bar
nu som alltid en på båda sidorna djupt urringad klädning
enligt den tidens mod. Hennes marmorhvita barm var så
nära hans ögon, att han ofrivilligt urskilde all den
bländande formfulländningen hos hennes skuldror och hals. Vid
hvarje rörelse af henne hörde han, huru hennes korsett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
