Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 217 — .’
han ihåg den gången, då Dolochov så cyniskt hade talat om
hans hustrus behag samt att han alltifrån denna tid och
ända till deras afresa till Moskva icke ett ögonblick hade
vikit från deras sida.
»Ja, han är en lymmel», tänkte Peter; »jag känner
honom. Det skulle vara ett synnerligen stort nöje för
honom att vanära och förhåna mitt namn, just därför att jag
lagt mig ut för honom och hjälpt honom. Jag vet, huru
stolt han skulle känna sig i sitt ränkfulla sinne, om allt
t
detta vore sant. Ja, om det vore sant! Men jag tror det
icke — jag har icke någon rättighet att tro det och jag kan
icke tro det!»
Han erinrade sig det elaka uttryck Dolochovs ansikte
stundom antog, såsom då han hade bundit ihop
polismannen och björnen och skuffat dem i vattnet, eller då han
utan all anledning hade utmanat en person, eller då han
med sin pistol sköt ned en postförares häst.
»Ja, han är en slagskämpe», tänkte Peter; »att taga
en människas lif är ingenting för honom; det är som han
funne ett nöje i att alla äro rädda för honom. Han tror
väl, att jag också är rädd för honom. Ja, jag är också
verkligen rädd för honom.»
Vid denna tanke kände Peter åter samma vanvettigt
ursinniga storm i sitt inre.
Emellertid tycktes Dolochov, Denissov och Rostov vara
mycket muntra. Rostov pratade och skrattade, och
Dolochov gaf ibland Peter en hånfull blick.
Äfven i Nikolais ögon låg ett uttryck af förakt, hvar
gång de råkade falla på Peter; han, den käcke husaren,
föraktade Peter för det första därför, att han var en fisk,
d. v. s. civil, om han också var aldrig så rik och hade en
vacker hustru, och för det andra därför, att Peter i sin
tankspriddhet icke hade känt igen herr löjtnanten, då
denne helsade på honom, och icke heller besvarat hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
