Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde delen - 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 325 —
och vill inte veta någonting om hela affären, men jag råder
er ändå att rida till staben och där försöka att arrangera
saken och om möjligt laga så, att ni får lemna kvitto på,
att ni har tagit emot så och så mycket proviant, ty annars
kan det komma att gå er illa.»
Denissov red därför också genast till staben enligt
öfverstens råd, men när han kom tillbaka på aftonen, befann
han sig i ett tillstånd, hvari Rostov ännu aldrig hade sett
honom. Han nästan kväfdes af ursinnigt raseri, och på
Rostovs fråga, hvad som fattades honom, stötte han endast
fram några hesa, obegripliga ljud. Förskräckt öfver hans
tillstånd föreslog Rostov, att han skulle kläda af sig och
dricka vatten, samt skickade efter läkaren.
»Straffa mig för rån! O, o! ... Hit med mera
vatten! ... Ja, låt dem straffa mig, men uslingar få alltid
smörj af mig. . . . Jag skall klaga för kejsaren! . . . Hit med
is!» skrek han.
Regementsläkaren kom och fann att det var
nödvändigt att slå åder på honom. En stor tallrik blef full af
tjockt, svart blod, och nu först kunde Denissov berätta, huru
allt hade gått till.
»Jag kom dit», sade han, »och frågade efter chefen
för intendenturen. . . . Man visar mig till honom. ... Ni
måste vänta litet! . . . Jag sade, att jag hade ridit omkring
trettio vérst, hade tjänstgöring och inte hade tid att vänta.
Anmäl mig! . . . Och så kommer den där spetsbofven till
chef, som hade kläckt ut att han skulle lära mig, att jag
hade begått ett rån. . .. ’Rån’, sade jag, ’begår inte den,
som tar proviant för att föda sina hungrande soldater, utan
den, som tar den och stoppar den i sin egen ficka!’ —
’Godt’, sade han, ’ge intendenten ett kvitto, men saken
kommer att rapporteras till öfverbefälet.’ . . . Jag kom nu till
intendenten, gick in, och kan du tänka dig, hvem det var,
som satt vid bordet. . . hvem det är, som låter oss hungra?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
