Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde delen - 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 336 —
nes svit var mycket liten, var det af stor betydelse för en
man, som sträfvade uppåt, att i dessa dagar befinna sig i
Tilsit, och Boris hade en förnimmelse af, att hans ställning
redan var säkert tryggad. Man icke blott kände honom,
utan man vande sig äfven vid honom, och två gånger hade
han haft uppdrag till kejsaren själf, så att äfven monarken
kände honom till utseendet. I kretsar, där han förut ej
haft tillträde, började man inom kort känna förvåning, om
han någon gång icke var närvarande. Han var, hvad han
önskade, bemärkt och efterfrågad.
Boris bodde tillsammans med en annan adjutant, en rik
polsk grefve vid namn Schilinsky, som hade ^ blifvit
uppfostrad i Paris och hyste en passionerad förkärlek för
fransmännen. Till följd häraf sågos franska officerare vid gardet
och generalstaben under sin vistelse i Tilsit nästan hvarenda
dag som gäster hos Schilinsky och Boris.
Den 24 juni (6 juli) gaf Schilinsky en supé, i hvilken
en af Napoleons adjutanter, några gardesofficerare och en
ung man af gammal fransk adel, hvilken var page hos
Napoleon, togo del. Samma afton anlände Rostov till Tilsit
och begaf sig till Boris i skymningen för att icke bli
igenkänd, då han var klädd i civil dräkt. Liksom hela armén
i öfrigt kunde Rostov ännu icke erkänna de förra fienderna
som vänner i likhet med Boris och hela högkvarteret. Några
dagar förut hade Rostov disputerat med en kosackofficer,
huruvida Napoleon skulle behandlas som kejsare eller som
en förbrytare, om han toges till fånga. Rostov var därför
förvånad öfver att finna franska officerare hos Boris. Han
stannade på tröskeln och frågade på ryska, om furst
Dru-betskoi bodde där. När Boris hörde en främmande röst i
yttre rummet, gick han ut, men när han såg, att det var
Rostov, flög i första ögonblicket ett uttryck af missnöje öfver
hans ansikte.
»Ah, är det du? Fägnar mig att se dig!» sade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
