Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 3io —
mannen för mig betydelsen af världsbyggnadens stora
kvadrat, uppvisade för mig, att tretalet och sjutalet vore
grundvalen till allt, samt rådde mig att icke skilja mig från
umgänget med mina bröder i Petersburg och att söka bevara
dem från högmodets frestelser. För min egen del rådde
han mig att noga aktgifva på mig själf, och han gaf mig
den anteckningsbok, hvari jag nu nedskrifver detta och i
hvilken jag äfven framdeles skall anteckna allt i mitt lif,
som kan vara af betydelse.
Petersburg den 23 november.
Jag lefver åter tillsammans med min hustru. Min
svärmor kom till mig och sade under tårar, att Helena
hade kommit och både mig, att jag ville höra henne. Hon
vore oskyldig och olycklig för att jag hade öfvergifvit henne,
och så vidare. Jag visste, att om jag samtyckte till att
sammanträffa med henne, skulle jag icke mer ega kraft att
afslå hennes begäran. I min rådvillhet visste jag icke, till
hvem jag skulle vända mig för att få hjälp och råd. Om
den ädle Osip Basdejev vore här — han kunde råda mig.
Jag drog mig tillbaka i ensamheten, läste igenom brefvet
från Basdejev, erinrade mig mitt samtal med honom och
kom till den slutsatsen, att jag icke fick tillbakavisa en
bönfallande och att jag måste räcka ut min hand till hjälp åt
hvar och en, som behöfde hjälp, och så mycket mer då till
en person, som var så nära förenad med mig, samt att jag
måste bära mitt kors. Men min återförening med henne
skall endast hafva ett andligt mål. Detta blef mitt beslut,
och jag meddelade det åt Basdejev. Jag lät sedan säga min
hustru, att jag bad henne glömma allt det förflutna och
förlåta mig allt, hvad jag förgått mig mot henne, samt att
jag för egen del icke hade något att förlåta henne. Detta
sade jag med gladt mod. Hon skulle icke veta, huru
pinsamt det var för mig att återse henne. Jäg har ställt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
