- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
400

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - 17

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wi 00 —

dock icke det forna lugnet, den forna barnsliga glädtigheten
komma fullt tillbaka, det kände hon.

Då öppnades i detsamma dörrarna till tamburen, någon
frågade: »Tar herrskapet emot?» och hon hörde manliga
steg. Nataschä kastade en blick i spegeln, utan att se
sig själf; hon bara lyssnade till ljuden i tamburen. Ja, det
var »han», hon visste det säkert, ehuru hon knappast hade
hört ljudet af hans röst.

Blek och darrande skyndade hon in i salongen.

»Mamma, mamma, fursten är här!» stötte hon fram.
»O, mamma, det är förfärligt ... jag står inte ut med det!
Nej, jag vill inte . . . det plågar mig. ... O, min Gud,
hvad skall jag göra?»

Innan grefvinnan fått tid att svara, trädde furst Andrei
med allvarsam och upprörd min in i salongen, men knappast
hade han blifvit varse Natalia, förr än hans ansikte genast
klarnade. Han kysste grefvinnan och Natalia på handen
och slog sig ned på en stol bredvid divanen.

»Det är länge sedan vi hade det nöjet ...» böljade
grefvinnan, men furst Andrei afbröt henne i afsikt att så
fort som möjligt bikta hvad han hade på hjärtat.

»Jag har under hela denna långa tid icke kunnat
komma till er, emedan jag har varit hemma hos min far.
Men jag har nu att tala med er om en mycket viktig
angelägenhet. Först i går natt kom jag tillbaka» — härvid
såg han på Natalia. — »Jag anhåller att få tala med er
mellan fyra ögon, fru grefvinna», tillade han efter en stunds
tystnad.

Grefvinnan drog en tung suck och sänkte ögonen.

»Jag står till er tjänst», sade hon.

Natalia visste, att hon nu borde aflägsna sig, men hon
förmådde det icke genast; hon satt stel och orörlig och såg
på fursten med sina stora ögon.

»Hvad? Nu genast? Nu på minuten? Nej, det är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free