- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
411

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - 19

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 4ii —

»Kör öfrigt», skref han, »var saken då icke heller ännu
definitivt afgjord. Pappa förelade mig ett års uppskof, och
nu äro redan sex månader, hälften af den bestämda tiden,
gångna, och mitt beslut är fortfarande oryggligt. Om icke
läkarne hölle mig kvar vid badorterna här ute, vore jag
länge sedan i Ryssland, men nu måste jag uppskjuta min
hemresa ännu på tre månader. Du känner mig och mitt
förhållande till vår far. Jag begär ingenting af honom, jag
har varit och jag skall alltid vara oberoende af honom, men
min lycka skulle till hälften förminskas, om jag handlade
mot hans vilja och ådroge mig hans vrede, då han måhända
icke så länge kommer att stanna ibland oss. Jag skrifver
därför också nu på samma gång ett bref till honom och
beder dig att passa på och öfverlemna till honom detta bref
i en lämplig stund, samt att underrätta mig om, huru han
mottog det och om det finnes något hopp, att han ger sitt
samtycke till att med fyra månader förkorta uppskofvet.»

Efter mycken villrådighet och många böner till Gud
lemnade hon fram brefvet. Dagen därpå sade fursten helt
lugnt till henne:

»Skrif till din bror, att han kan vänta tills jag är död ...
länge torde det icke dröja . . . han skall snart vara fri ...»

Prinsessan Maria ville svara något, men fadern lät henne
icke få ordet, retade upp sig allt mer och mer och ropade:

»Gift er ni . . . gift er ni! . . . Jo, det är en skön
släktskap! Äro de så begåfvade? Hvad? Eller så rika? Hä?
Ja, lille furst Nikolai får sig en härlig styfmoder! Skrif
och säg honom, att han gärna för mig kan ta henne redan
i morgon dag. Då får den lille fursten en styfmoder,
som , . . men jag . . . jag friar till Bourienne . . . ja, det gör
jag, så att han också får en styfmoder. Men jag säger
bara ett, och det är, att jag inte behöfver mera kvinnfolk
här i huset. Må han gifta sig, mén då får han också stanna
hemma hos sig. Du kan också flytta till honom, när du

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free