- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
440

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette delen - 7 - 11

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 440 Uf

emot dem en stark lukt af tobak och hundar. Farbror
bad nu gästerna att göra sig hemmastadda och gick själf ut
för att utfärda några ytterligare befallningar. Den
smuts-drypandft Bugoi hade naturligtvis också kommit med in i
kabinettet och hoppat upp i divanen, hvilket tycktes vara
hans vanliga plats, samt började putsa sig med tunga och
tänder.

Från kabinettet förde en gång eller ett slags korridor,
som var innesluten af med mattor öfverhängda skärmar;
från detta håll hörde man ljudet af skrattande och hviskande
kvinnoröster.

Rostov, Natalia och Petja hade emellertid under tiden
lagt af sig sina ytterplagg. De första båda sutto och talade
med hvarandra oin dagens händelser, men lille Petja, som
delade plats med Bugoi på divanen, hade snart somnat.
Nikolai och Natalia voro mycket nyfikna att se, hvarmed
farbror ämnade undfägna dem; båda voro mycket hungriga.

Om en stund kom farbror åter in, klädd i en
linnerock och blå klädesbyxor, en dräkt som klädde honom
mycket väl, och snart var ett så lifligt och gladt samtal i
gång, att den ena skrattsalfvan oupphörligt aflöste den andra.

»Ja, så är det, grefvinna, när man är ung — klappad t
och klart! Marsch! . . . Har väl aldrig sett maken till
flicka förr», sade farbror och räckte Rostov en lång pipa,
hvaremot han själf tog sig en liten snugga.

Nu gick dörren upp, och på tröskeln visade sig en
fyrtioårig, något fyllig, vacker kvinna, bärande en fullsatt
bricka. Hon helsade på gästerna med behagfull värdighet.
Det var farbrors hushållerska. Hon gick med lätta steg
fram till bordet, satte ifrån sig brickan, plockade af henne
flaskor och glas, tallrikar, skålar och assietter samt ordnade
allt smakfullt på bordet. Därpå drog hon sig småleende
tillbaka och stannade vid dörren. På bordet visade sig för
de hungriga gästernas ögon likörer, bränvin, svampar, kaviar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free