- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
450

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette delen - 11 - 11

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 43° —

vreden och sorgen togo, så öfverhand, att hon brast i gråt
och lemnade dem. Grefven började, godlynt som alltid,
uppmana Nikolai att afstå från sin föresats, men denne
svarade, att han icke kunde bryta sitt en gång gifna ord.
Grefven suckade djupt och gick att uppsöka: grefvinnan. Han
kunde icke förtänka sonen, att han föredrog den lilla rara
Sonja framför mången rik flicka, som kunde komma i fråga,
men ack — hans affärer!

Några dagar senare kallade grefvinnan Sonja in till sig
och förebrådde henne i skarpa ordalag, att hon stod i vägen
för Nikolais lycka. Sonja var alldeles bestört och visste icke,
hvad hon skulle svarai Hvad ondt hade hon då gjort?
Intet, svarade hennes samvete. Hvad ville man, att hon
skulle göra ? Afstå från Nikolai ? Men hon älskade honom ju.

Nikolai sökte nu skrämma sin mor med hotelsen, att
han ämnade i hemlighet gifta sig med Sonja. Ja, det kunde
han ju göra, svarade grefvinnan iskallt, då han var myndig
man, men en sådan intrigmakerska skulle hon aldrig kalla
sin dotter. Retad af detta uttryck förklarade Nikolai, att om
hon icke gåfve med sig, skulle de aldrig mer ...»

»Nikolai, du vet icke, hvad du säger! Tig! Tig!» ropade
i detsamma Natascha, i det hon kom inspringande från
rummet bredvid, där hon hört hvarje ord som sagts af dem.

Grefvinnan brast i gråt, och Nikolai skyndade ut ur
rummet.

Senare lyckades dock Natalia utverka, att ingen mer
skulle plåga Sonja, och Nikolai lofvade att icke företaga något
utan föräldrarnes vetskap. I den fasta afsikten att taga
afsked ur krigstjänsten och gifta sig med Sonja, afreste Nikolai,
dyster till sinnes, i böljan af januari för att förena sig med
sitt regemente.

Efter hans afresa hvilade en tryckt stämning öfver hela
Otradno, och grefvinnan blef till och med till följd af
sinnesrörelsen sjuk. Äfven Natalia, hemmets solstråle och sång-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free