- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
486

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde delen - 12 - 13

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 486 —.

Natalia fick hela denna natt icke en blund i sina ögon;
hon plågades alltjämt af samma fråga, på hvilken hon icke
kunde finna något svar: »hvilken älskar jag högre, Andrei
eller Anatol?» Jo, hon älskade furst Andrei, nu hade hon
klart för sig, huru högt hon älskade honom. Men hon
älskade icke Anatol mindre varmt, därom rådde icke heller
något tvifvel. Huru hade eljes allt detta kunnat hända?
»Skulle jag väl annars hafva kunnat besvara hans leende
härom aftonen? Detta betydde ju, att jag älskade honom
från första ögonkastet. Han är ju god och ädel och ståtlig
. . . huru kan jag då låta bli att älska honom? O, hvad
skall jag göra, då jag älskar både honom och den andre?»
sade hon för sig själf, men fann icke något svar på den
fruktansvärdt svåra frågan.

13.

Åter kom en morgon med alla sina omsorger och
bestyr. Alla voro vakna och i rörelse. Åter kommo
modister, och åter språkade fru Afrossimov vid frukostbordet i
sin vanliga, något högljudda ton.

Natalia såg sig med sina stora ögon oroligt omkring
för att söka gissa sig till betydelsen af hvarje blick, som
riktades mot henne, samt ifrig att hålla vid makt skenet,
att hon var alldeles densamma som förr. Efter frukosten
bad fru Afrossimov grefven och Natalia komma in på
hennes rum och sade till dem:

»Nu, kära vänner, har jag öfvertänkt hela saken, och
här han I mitt råd. Som I veten, var jag hos fursten i
går och talade med honom. Han försökte nog att skrika
öfver mig, men det har sig nog icke så lätt för hvem det
vara må, och jag sjöng ut för honom^ hvad jag hade på
hjärtat.»

»Nåå, hvad svarade han?» frågade grefven.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free