Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde delen - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 642 —’
gifvit förvaltaren alla uppdrag, då han litet emellan satte
sig och slumrade till några minuter. Då Alpatitsch slutligen
ämnade aflägsna sig, sade fursten:
»Ja, gå! Om jag kommer ihåg någonting mera, skickar
jag efter dig.» — Alpatitsch gick.
Fursten satte sig nu till skrifbordet för att skrifva brefvet
till guvernören. Det blef sent innan han hade slutat det.
Han kände sig sömnig, men han visste, att han icke kunde
somna och att de obehagligaste tankar skulle plåga honom,
så snart han komme i säng. Likväl ropade han på Tichon
och gick med honom genom rummen för att säga honom,
hvarest han skulle ställa sängen. Men ingenstädes fann
han sig belåten; till sist valde han en vrå bakom klaveret i
salongen, hvarest han ännu aldrig hade tillbragt natten. Med
hjälp af en betjänt bar Tichon dit sängen och ställde den i ordning.
»Nej, inte så där, inte så där!» skrek fursten och
ryckte sängen längre bort från hörnet, men strax flyttade
han den tillbaka igen dit den förr stod.
»Ändtligen skall jag då få en stunds ro!» tänkte fursten
och ställde sig framför Tichon för att blifva afklädd. Han
rynkade vresigt pannan vid den ansträngning afklädandet
förorsakade honom, lät draga af sig röck och benkläder och
kastade sig därpå tungt på sängen. Men knappast hade
han lagt sig, förr än han tyckte, att hela sängen började
röra sig fram och tillbaka, och så var det nästan hvar enda natt.
»Ingen ro, fördömdt!» mumlade han förbittrad. »Vänta
litet . . . kanske jag har glömt någonting af vikt. Huru
var det . . . låsen? Nej, jag sade ju till honom om dem.
Hvad var det nu igen? Jag kan omöjligt komma ihåg . . •
Tichon, hvem talade vi om vid bordet?»’
»Om furst Andrei ...»
»Håll munnen på dig! . . . Nu vet jag — brefvet
från furst Andrei. Prinsessan Maria läste det högt. Desalle
pratade något om Vitebsk. Nu skall jag läsa brefvet själf.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
