Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde delen - 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
» 730 —
de blottade hufvudena, och endast en sakta fläkt lekte med
de band som prydde bilden. De högre officerarne stodo
på den fria platsen bakom presterna. En general med
kält hufvud och S:t Georgskorset om halsen gjorde icke en
enda gång korstecknet — troligen var han tysk «— men
han afvaktade tåligt slutet på bönen, hvari han ansett sig
böra deltaga. En annan general stod där med stram
militärisk hållning och handen instucken innanför
uniformsrocken. Peter kände igen flere af de närvarande, men han
hälsade icke p& någon af dem; hela hans uppmärksamhet
var riktad på det djupt allvarliga uttryck, som låg öfver
både officerarnes och soldaternas ansikten, under det de
stumma höllo sina ögon fästa på bilden. Väl för tjugonde
gången sjöngo de uttröttade korgossarne i långsläpig takt:
»Befria, o du Guds moder, dina tjänare från alla olyckor»,
och likaså långsläpigt föllo presterna in: »Vi befinna oss i
nöd och därför taga vi vår tillflykt till dig, du himmelska
förespråkerska». Gång på gång böjde sig hufvudena ned mot
jorden, djupa suckar hördes här och hvar, och händerna
slogo med ett hörbart ljud mot brösten, då de närvarande
gjorde korstecknet.
Plötslig uppstod en liflig rörelse bland hopen, som
omgaf bilden, och man lämnade ifrigt och vördnadsfullt rum
för en tydligen mycket högt uppsatt person, som nu trädde
fram till den. Det var Kutusov. Han hade varit och
inspekterat ställningen, öch var nu på hemvägen till Tatarinovo.
Peter kände genast igen honom. Han bar en lång kappa
på sin krökta rygg. Med något vacklande steg trädde han
inom ringen och stannade bakom presten, samt gjorde
mekaniskt korstecknet. Därpå böjde han djupt sitt gråa hufvud
och vidrörde jorden med ena handen. Bakom Kutusov stod
Bennigsen och bådas svit. Oaktadt högste befälhafvarens
närvaro fortsatte landtvärnsmännerna och soldaterna lugnt
sina- böner, utan att låta störa sig. När bönen var slut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
