Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde delen - 27 - 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 772 —
Då Peter åter kom till besinning, reste han sig upp
och såg sig omkring. Ammunitionsvagnen, i hvars närhet
han hade befunnit sig, syntes icke mera till; endast några
grönmålade, förkolnade bräder och traso’r lågo kringströdda
i det afsvedda gräset, och den ene af de två hästar, som
varit förspända för vagnen, sökte göra sig fri från den
söndersplittrade tistelstången, hvaremot den andra hästen låg
rosslande på marken.
28.
Nästan besinningslös rusade Peter upp och sprang
tillbaka till skansen, som om denna varit den enda
tillflyktsorten undan alla dessa faror. Innan han ännu hunnit upp
på kullens topp, märkte han, att kanonaden där uppe hade
upphört, men att det ännu fanns människor där som tycktes
vara ifrigt sysselsatta. Peter kunde icke begripa, hvad detta
var för människor; han kände endast igen öfversten som
lutade sig med hängande hufvud öfver bröstvärnet, som om
han betraktade något där utanför, och när han kom
närmare, säg han, att några män fattat tag i en artillerist och
att denne sökte att befria sig från dem.
Han hade nätt och jämt hunnit inom grafven, då en
mager figur med blekt, svettdrypande ansikte kom emot
honom med värjan i hand. Peter parerade instinktmässigt
stöten och fattade mannen, som var en fransk officer, med
ena handen vid axeln och med den andra i strupen;
officern lät sin värja falla och högg likaledes tag i Peter. I
flere sekunder stodo de och stirrade in i hvarandras
främmande ansikten, utan att veta hvad de gjorde eller hvad
de borde göra.
»Är det jag, som är hans fånge, eller är det han, som
är min?» tänkte båda.
Det var dock tydligt, att den franske officern mer lutade
åt antagandet, att han var fången, ty Peters starka hand,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>