- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
804

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde delen - 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 804 —

Kutusov kunde ännu icke öfvertyga sig, att det kunde vara
möjligt att gifva Moskva till pris utan en drabbning.

Ungefär en half svensk mil från Moskva steg Kutusov
ur vagnen och satte sig vid vägen på en bänk. En stor
mängd generaler samt Rostoptschin, Moskvas generalguvernör,
stodo omkring honom .och höllo med halfhög röst ett slags
krigsråd.

Kutusovs min blef härunder allt mera sorgsen och dyster.
Ty han insåg klart af allt hvad man sade, att det var
omöjligt att rädda Moskva. Bennigsen, som gerna ville gå och
gälla som rysk patriot, något som Kutusov aldrig kunde höra
utan en grimas, yrkade ifrigt på, att Moskva skulle försvaras.
Kutusov genomskådade genast Bennigsens afsikt: misslyckas
det så är Kutusov skulden, men lyckas det, har Bennigsen
äran däraf. Men det var något annat som sysselsatte
be-fälhafvarens tankar, och detta var: »huru är det möjligt, att
jag har kunnat släppa fram denne Napoleon ända till Moskva,
och när skedde det? När inträffade vändpunkten? Kanske
i går, när jag befallde Platov att draga sig tillbaka? Eller i
förgår, när jag för att få en stunds hvila, öfverlämnade
befälet åt Bennigsen? Eller var det ännu tidigare? När, när
inträffade denna vändpunkt? Nu måste Moskva uppgifvas,
och trupperna måste draga sig tillbaka! Och befallningen
därom måste jag utfärda!» På alla dessa frågor fann han
icke något svar. Allt föreföll honom så tungt, emedan han
varit öfvertygad därom, att han varit af ödet förutbestämd
till Rysslands befriare, och att han blott därför mot kejsarens
vilja och folkets önskan hade blifvit utsedd till
öfverbefälhafvare. Han hade därför varit, och han var ännu
öfvertygad om, att han var den ende, som under dessa svåra
förhållanden kunde ifrågakomma som ledare af
krigshändelserna, att endast han i hela världen utan fruktan kunde
ställa sig emot den hittills obesegrade Napoleon och
tillintetgöra honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0808.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free