Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde delen - 12 - 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 837 -
»Klif upp på kuskbocken! nog kan du sitta på
kuskbocken», ropade Natalia.
Sonja var också sysselsatt, men på annat sätt än
Natalia. Hon skref på grefvinnans önskan upp alla saker,
som skulle stanna kvar och bemödade sig därjämte att taga
med så mycket som möjligt.
13.
Klockan 2 på dagen körde Rostovs fyra ekipage fram
under porthvalfvet, medan forvagnarna med de sårade efter
hvarandra foro ut från gården. När furst Andreis vagn kom
fram till hufvudtrappan tilldrog dén sig Sonjas
uppmärksamhet, hvilken var en kammarjungfru behjälplig att ställa
grefvinnans oerhördt höga resvagn i ordning åt henne.
»Hvem tillhör den där vagnen?» frågade Sonja
kammarjungfrun, stickande hufvudet ut genom vagnsdörren.
»Vet inte fröken det?» svarade kammarjungfrun. »Den
tillhör den där fursten, som låg hos oss öfver natten, men
nu har han blifvit sårad och skall resa med oss.»
»Hvilken furste? Hvad heter han?»
»Vår före detta fästman, vet jag, furst Bolkonski»,
svarade kammarjungfrun suckande. »Man säger, ätt han
ligger för döden!»
Sonja hoppade genast ned ur vagnen och sprang till
grefvinnan. Denna var redan resklädd, iförd schal och
hatt, och gick otålig omkring i salongen, väntande på
tjänarne för att man skulle hålla bön före afresan. Natalia
fanns icke i rummet.
»O, mamma!» sade Sonja, »furst Andrei är här! Han
är dödligt sårad och skall fara med oss.»
Grefvinnan stirrade häpen på henne.
»Och Natalia?» frågade hon.
Både Sonja och grefvinnan kände Natalia, och deras
oro för de följder denna underrättelse skulle frambringa hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
