- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
859

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde delen - 19

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

|j 859 —

önskan, och han uppgick helt och hållet i den rol, som han
hade förbehållit åt sig.

Men när händelserna utvecklade sig och antogo sina
verkligt historiska proportioner, då han med sina blotta ord
intet kunde uträtta, då befolkningen öfvergaf sina ägodelar
och strömmade ut ur Moskva, förlorade hans rol all
betydelse, han kände sig plötsligt stå allena, svag och förvirrad,
utan fotfäste.

Hela denna natt utfärdade Rostoptschin befallningar,
hvarom man från alla håll anhöll; hans omgifning hade
aldrig sett honom så dyster och retlig.

»Ers exellens, bud hafva kommit från konsistoriet,
universitetet, senaten, hittebarnshuset, brandchefen ... alla
fråga, hvad som är att göra.» Och så höll det i hela natten.

»Säg de dumhufvudena», besvarade han en fråga från
domänstyrelsen, »att de må själfva stanna här och akta
sina luntor.»

»Hvad är det för dumheter du pratar om brandkåren?
De ha ju sina hästar, så att de kunna fara till Vladimir
och slippa falla i fransmännens händer.»

»Ers exellens», sade direktören för dårhuset, »hvad har
ni för befallning att ge om dårarna?»

»Hvad jag befaller? Låt dem alla löpa, hvart de vilja!
Om det är galningar, som kommendera våra arméer, så gör
det intet, om några flere galningar bli fria.» Och när
fängelsedirektören frågade honom, huru man skulle göra med
fångarna, röt grefven ursinnig till svar: »Hvarest vill du
jag skall ta’ två bataljoner till bevakning? Omöjligt! Släpp
lös dem!»

»Men, ers exellens, det finnes också politiska fångar
bland dem — Mjeschkov . . . Vereschtschagin ...»

»Vereschtschagin? Är han icke hängd än? Låt föra
in honom.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0863.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free