Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde delen - 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 88o —
männen äta för mycket surkål och de unga flickorna .äro
för blonda.
Den sista anekdoten, från Polen, som ännu stod friskt
från hans minne, berättade han med lifliga gester och med
brinnande ögon. Han hade räddat lifvet på en polack.
Nästan i alla kaptenens berättelser var det tal om att någon
räddat en annans lif. För att visa sin tacksamhet hade
denne polack i hans beskydd öfverlämnat sin förtjusande’
hustru och gick själf genast in i fransk krigstjänst.
Kaptenen var lycklig, den förtjusande polskan ville fly med honom,
men ledd af en ridderlig känsla återgaf kaptenen hustrun
åt mannen med orden: »förut har jag räddat ert lif, nu
räddar jag er ära». Därvid spärrade kaptenen upp ögonen
och ryckte på axlarna, som om han ville skaka ifrån sig
den svaghet, hvaraf han kände sig gripen vid detta
minne.
Kaptenen frågade Peter om icke också någonsin han
hade varit försatt i en likartad belägenhet. Som om Peter
plötsligt känt ett behof att ge fritt lopp åt de tankar, som
väckts hos honom genom fransmannens berättelser, lyfte han
hufvudet och började i liflig ton definiera hvad han förstod
med kärlek och sade, att han älskade en enda, men att
hon aldrig kunde blifva hans.
»Hvarför det?» frågade kaptenen.
Peter sade, att han hade älskat denna kvinna från
hennes barndom, men att han icke hade vågat yttra ett
ord därom, emedan han då hvarken haft namn eller rang,
och när han senare vunnit både rang och förmögenhet hade
han ändå icke vågat anhålla om hennes hand, emedan han
ställde henne högre än allt annat i världen. Härpå vände
han sig till kaptenen och frågade om denne kunde fatta en
sådan känsla.
Kaptenen ryckte på axlarna och förklarade, att om han
också icke förstode allt, både han dock Peter att fortsätta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>