Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte delen - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ill —
Borodino hade han fått penningar och nödiga dokumenter
och hade med postvagnen afrest till Voronesch. Blott den,
som erfarit hvad det vill säga att flera månader igenom
inandas krigets luft, kan förstå den känsla af välbefinnande,
som genomströmmade Nikolai, då han för någon tid fick
lemna det bullrande lifvet. I yppersta lynne tog Nikolai in
på hotellet i Voronesch, och sedan han snyggat upp sin
yttre människa, gick han, iklädd sin paraduniform, ut för
att göra vederbörande sin uppvaktning.
Först besökte han chefen för landtvärnet, som gjorde
sig utomordentligt viktig och fällde än gillande än ogillande
omdömen, hvilket både roade och sårade Nikolai. Därpå
begaf han sig till guvernören, en liten liflig gubbe, som
uppgaf för honom de bästa ställen, där han kunde köpa
re-monter, rekommenderade godsägare och hästhandlare på två
mils omkrets och lofvade att hjälpa honom i allt hvad han
kunde.
»Så att ni alltså är en son till grefve Ilja Andrejevitsch!
Min hustru var i yngre dagar god vän till er fru mor. Om
torsdagarne är det mottagning hos oss, och då det just i
dag är torsdag, anhåller jag om äran att få se er hos oss»,
sade guvernören, då Nikolai stod i begrepp att aflägsna sig.
Nikolai tog nu en vagn och for jemte sin
kvartermästare ut till en af de uppgifna godsägarnas ägendom.
Denne var en före detta kavallerist och en man, som ännu
lefde ett friskt ungkarlslif. Efter ett kort köpslagande hade
Nikolai för 6,000 rubel köpt sjutton präktiga hingstar för
officerarnes räkning och återvände därpå mycket belåten till
staden, oupphörligt manande kusken att köra på för att
han icke skulle komma för sent till guvernörens. Efter att
hafva klädt om sig, friserat och parfymerat sig, begaf han
sig till guvernörens, ehuru det var något sent. Det var
icke någon bal och hade icke tillsagts, att det skulle dansas,
men ändock hade alla tagit för gifvet, att man skulle få sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
