Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Epilog - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—- ioo984 —
var honom fördold; hon kände, att det band, som förenade
henne med hennes man, icke sammanhölls genom de
poetiska känslor, som hade dragit honom till henne, utan genom
någonting annat hemlighetsfullt, liknande det samband, som
förenade hennes själ med hennes kropp.
Att lägga upp sina lockar och sjunga sånger för ätt
behaga sin man skulle hafva förefallit heniie lika
besynnerligt, som om hon hade prydt sig för att behaga sig själf.
Hon skulle kanske ändå hafva funnit nöje i att behaga de
andra, men den enkla orsaken, hvarför hön icke gjorde det,
var den, att hon icke hade tid därtill.
Såsom bekant har människan förmåga ätt helt och
hållet fördjupa sig i ett ämne hvilket som helst, huru
obetydligt det än må vara. Hvad som sä helt’upptog Natalias
tid, uppmärksamhet och intresse var hennes familj. Ju mer
hon gjorde sig förtrogen med alla de mångfaldiga plikter
denna ålade henne, desto mer gick hon upp däri.
Man talade redan då likasom nu om kvinnans
rättigheter, om förhållandet mellan äkta makar, om deras plikter
och skyldigheter mot hvarandra, ehuru man då icke kallade
allt detta »en fråga». Men detta intresserade icke Natalia,
och hon begrep alls ingenting däraf. Dessa frågor existerade
liksom nu endast för de människor, som i äktenskapet
endast se det nöje och den njutning, som makarna ömsesidigt
vänta af hvarandra i början af sitt äktenskap, men icke
beakta hela den betydelse familjen äger.
Natalia tyckte icke om lifvet ute i den stora världen,
men så mycket mera om umgänget med sina släktingar. Bland
dem fick hon vara helt och hållet sig själf, utan att behöfva
taga någon hänsyn till andras dom om hennes ord och
hennes utseende, och af denna frihet begagnade hon sig i
så rikt mått, att hennes toalett, hennes frisyr, hennes
vårdslöst framkastade ord, hennes svartsjuka mot Sonja och hvarje
annan kvinna, vare sig vacker eller ful, var ett föremål för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
