Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förklarligt, att glädjen ej blef störd genom presentation af
sorgebarnet, underbefälet. Den definitiva krisen kom
dessutom, som nedan skall påvisas, först på grund af
världskriget.
Volontärinstitutionen visade sig redan tidigt ej
motsvara de förhoppningar, som fästats vid densamma;
olycksprofeterna — och de voro många — skulle få blott
alltför rätt. För att råda bot på den tilltagande svårigheten
att rekrytera tillgrep man den betänkliga utvägen att
sätta åldern för anställningen ända till under 18 år. Nu
ligger det emellertid i öppen dag, att minimiåldern måste
beräknas så, att volontären, när han efter genomgången
korpralskola tar befäl, är minst lika gammal som de
underlydande, d. v. s. att han vid inträdet i tjänst bör ha fyllt
19 år. Den ena nödfallsutvägen drar den andra med sig,
hvarför ålderssänkningen helt naturligt åtföljdes af en
sänkning af fordringarna på kvaliteten. Resultatet blef ett
underårigt och undermåligt underbefäl, utan att dock ens
härigenom behofvet kunde fyllas. Detta i stort sedt; det
torde nämligen knappast behöfva påpekas, att
förhållandena högst betydligt skifta inom olika orter och
truppförband, ej heller att allestädes bland korpraler och furirer
finnes dugligt och präktigt folk. Det måste lifligt
beklagas, att ej fordringarna på fullgod materiel strängt och
orubbligt fasthöllos vid alla truppförband utan hänsyn
till därigenom oundviklig vakansprocent, ty
volontärinstitutionen skulle därigenom redan under sina första år
ha visat sig ohållbar. Att så ej blef förhållandet, får i
första rummet tillskrifvas det militära befälets af
förhållandena påtvingade vana att utan knot söka lirka sig
fram trots mer eller mindre omöjliga organisatoriska
förhållanden. Här var emellertid den lojala resignationen
ej på sin plats, ty saken var alltför ömtålig såväl i och
för sig som med hänsyn till tidpunkten.
När den unga värnpliktsarmén skulle fostras upp för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>