Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svensk art i samklang med en lag, som säkerställer en
krigsberedskaps kraf på militär anda och
rättsuppfattning, är olöslig.
Krigslagstiftningen både före och efter reformen
återspeglar nog så tydligt svenskt åskådningssätt i militära
frågor i allmänhet; dock torde kunna ifrågasättas, om
vederbörlig hänsyn tagits till åskådningssättet inom just
de kretsar, för hvilka lagen företrädesvis är afsedd;
nämligen de från hvilka de sämre elementen bland manskapet
rekryteras.
Verkliga förhållandet är nämligen, att öfvergången till
värnpliktsorganisation tvärtom oafvisligen kräfde en kraftig
skärpning af krigslagarna på grund af dels de
svårhandterliga element, som därigenom tillfördes armén, dels den
motsträfvighet och dåliga vilja, som hos mången är att
förutse vid fyllandet af påtvungen plikt.
Det indelta manskapet rekryterades ypperligt till
hufvudsaklig del bland den jordbrukande landtbefolkningen,
hvartill kom att under de korta mötena disciplinen ej
ställdes på hårda prof. Där var man sålunda tämligen
oberoende af lagens beskaffenhet.
Vid den värfvade armén ägde man under äldre tider
utväg att gallra bort rötäggen genom afsändande till
disciplinkompaniet samt efter detsammas borttagande
genom utstrykning ur rullorna. Denna åtgärd är kraftig
till följd af dess stora inflytande på framtiden.
De värnpliktiga voro under den korta utbildningstiden
lättare att komma till rätta med, så mycket mer som
de sociala striderna då ännu ej nått sitt bittraste skede.
Före 1901 redde man sig därföre någorlunda bra med
våra beskedliga krigslagar; men det skulle snart bli
annorlunda.
Under det långa arbetet på den s. k. humaniseringen
föreföll det, som den ledande personliga drifkraften mera
afsett att genom den reformerade krigslagstiftningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>