Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vthlegningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huus och gårdar nedhereffne och vpbrände, land och städher
ödhe, folk och inwånare utharmade, dräpne, eller ock
vthi landzflychtigheet, ewigh träldom och fängelse bortförde,
lagh och rätt liggia förgätne, öffuerwåld och orätt
driffuas öffuer fattigha och rijka, klaghan, och suckan höres
ehuart man hörer. Vthi fridh och roligheet, bliffua huus
och städher vpbygde, hemman och byjar vptagne, folk och
inwånare förökas och förkoffra sigh, lagh och godha ordningar
warda påfundne, hwar och en warder widh sin rätt
och friheeter förswarad, och hwart man hörer, så är frögd
och glädie. Summa, krigh och örligh haffuer alt ondt medh
sigh, och twärt om fridhen mycket gott. Therföre ock fridhen
såsom een Gudz welsignelse them som honom fruchta
loffuat och tilsagdt warder. Men krigh och örligh är itt
Gudz wredhes straff, ther han medh hemsöker them som
hans bodh förachta och öffuertrödha. Böör för then skul
ingen Christen menniskia haffua lust til krigh och blodz vth
giutelse: vthan häller på thet höghsta beflijta sigh om fridh
och enigheet, at hon then haffua och niuta må. Ty salighe
äro the fridzsamme segher Christus siälff hoos Matth. i
thet 5. cap. Förty the skola kallas Gudz barn. Men all
then stund wij icke altijdh fridh haffua kunne, ehuru mykit
wij oss ther om beflite: ty såsom thet gemene ordspråket
lydher: man haffuer icke längre fridh än hans granne will:
Så böör oss ock så weta huruledhes wij vthi krigh oss tilbörlighan
ställa och förhålla skole. Nw, här om haffue wij
wäl många regulor och exempel, vthi andre Scribenter
som thenne materien tracterat haffua: Dock the alrabästa
skönesta och wissesta vthi then H. skrifft, såsom the ther vthaff
Gudz eghen munn oss giffne och förestälte äro. Thessa
kan man icke alla på en tijdh indragha och förhandla.
Therföre så wele wij allenast på thenna tijdh them höra och
betracta som thenne vpläsne text oss lärer och förehåller.
När wij tå medh actsamheet thenna vplåsta täxt öffuerwäghe
och betrachte: så befinne wij at han vthi thesse try
stycker bequämlighan kan skifftas och fördeelas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
