Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristens Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
»O, min älskade hustru, och ni, mina kära barn!»
sade han. »Jag, eder avhållne fader, känner mig alldeles
tillintetgjord av den börda, som tynger mig. Dessutom
är jag fullt förvissad om, att denna vår stad kommer
att förgöras med eld från himmelen, och vid dess
jämmerliga förstöring skall jag, ävensom du, min hustru,
och ni, mina barn, ömkligen omkomma, så framt vi icke
— vilket dock hittills är mig förborgat — dessförinnan
finna någon utväg till frälsning.»
Vid dessa ord grepos hans närmaste av bestörtning,
icke emedan de trodde, att det han sagt dem var sant,
utan emedan de antogo, att han blivit galen. Eftersom
det var långt lidet på aftonen, och de hoppades, att
sömnen skulle göra honom gott, förde de honom hastigt
till sängs. Men natten skänkte honom lika litet ro som
dagen, och i stället för att sova tillbragte lian den under
suckar och tårar. Då morgonen kom, och de frågade
honom hur han mådde, svarade han:
»Allt sämre och sämre», och begynte åter att tala
med dem liksom föregående afton. Men de förhärdade
sina hjärtan. De tänkte även, att de genom ett kärvt
och ovänligt bemötande skulle kunna fördriva hans
griller. Därför drevo de ibland gyckel med honom,
ibland överöste de honom med förebråelser och ibland
återigen brydde de sig alis ej om honom. Då drog ban
sig tillbaka till sin kammare för att bedja för dem och
sig själv och försöka få någon tröst i sitt elände. Även
gjorde han ensam långa vandringar i skog och mark,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
