Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristens Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
voro inne i detsamma, och de, som vandrade av och an
uppe på taket, uppstämde en ljuvlig sång:
»Kom in, kom in,
och evig salighet blir din!»
Och när mannen kom in, blev han iförd likadana
kläder, som de andra hade. Då log Kristen och sade:
»Jag tror verkligen att jag förstår betydelsen av
detta. Men låt oss nu gå härifrån.»
»Nej, stanna tills jag visat dig litet mer», sade
Uttolkaren. »Sedan må du fortsätta din vandring.»
Och han tog åter Kristen vid handen och förde honom
till ett mycket mörkt rum, varest en man satt inspärrad
i en järnbur.
Denne man såg mycket bedrövad ut. Han satt med
ögonen nedslagna mot jorden, höll händerna hårt
sammanknäppta och suckade, som om hans hjärta ville brista.
»Vad betyder detta?» frågade Kristen.
Då uppmanade Uttolkaren honom att tala med
mannen, och Kristen vände sig då till denne och frågade:
»Vad är du?»
»Jag är vad jag fordom icke var», svarade mannen.
Kristen: Vad var du då fordom?
Mannen: Jag var en gång en god och lovande lärare,
och detta i både mina egna och i andras ögon. (Luk. 8: 13.)
Jag var en gång, efter vad jag trodde, värdig att ingå
i den himmelska staden och fröjdade mig även mycket
vid tanken att snart få inträda där.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
