Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristens Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
Kristen: Jag kommer från staden Fördärv ocli ärnar
mig till berget Zion; men emedan solen redan har
gått-ned, så skulle jag gärna, om det är möjligt, vilja stanna
här över natten.
Vaksam: Vad heter du?
Kristen: Mitt namn är nu Kristen, men förut hette
jag Nådelös. Och jag är af Jafets stam, som Gud låtit
bo i Sems hyddor. (1 Mos. 9: 27.)
Vaksam: Men vad är orsaken till, att du kommer så
sent? Solen har ju redan gått ned.
Kristen: Jag skulle ha varit här förr, men jag, usla
människa, somnade där borta i lövsalen, som ligger på
den andra bergsluttningen. Ja, jag skulle ändock ha
kommit hit mycket tidigare, om jag icke under min
sömn hade förlorat mitt betyg. Först när jag kom till
bergets krön, upptäckte jag min förlust och måste med
sorg i hjärtat återvända till den plats, där jag hade sovit,
och där jag också hittade det. Och nu har jag kommit hit.
Vaksam: Gott! Jag skall kalla ut en av slottets
jungfrur, och om ditt tal behagar henne, skall hon, enligt
husets regler, föra dig in till den övriga familjen.
Portvakten Vaksam ringde nu med en klocka, och
vid ljudet av denna kom en allvarlig, vacker ungmö ut
ur slottsporten. Hennes namn var Klokhet, och hon
frågade, varför man hade tillkallat henne. Portvaktaren
svarade:
»Denne man är stadd på vandring från staden
Fördärv till Zions berg. Men uttröttad och överraskad av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
