Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristens Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
flykten, endast skulle göra det lättare för sin motståndare,
om denne skulle få anfalla honom bakifrån, emedan
det då vore lätt för denne att genomborra honom med
sina pilar. Han beslöt därför att stanna där han var
och dristigt bjuda den onde anden spetsen. »Ty», tänkte
han, »även om jag icke hade något annat mål för ögonen
än att rädda mitt liv, skulle det dock vara rådligast att
icke fly.»
Han gick därför vidare och mötte snart Apollyon,
vilken var ett hiskeligt vidunder. Han var betäckt med
fjäll som en fisk — dessa fjäll äro hans stolthet — och
hade vingar som en drake och fötter som en björn. Ur
hans buk utgingo eld och rök, och hans mun var såsom
ett lejongap. Framkommen till Kristen, betraktade han
honom med föraktfulla blickar och tilltalade honom
sålunda:
Apollyon: Varifrån kommer du, och vart ämnar du
dig?
Kristen: Jag kommer från staden Fördärv, som är
ett tillhåll för ali slags ondska, och är på väg till Zions
stad.
Apollyon: Då är du en av mina undersåtar, ty den
staden ligger i det riket, där jag regerar och är en furste
och en Gud. Hur kommer det sig då att du har rymt
bort från din konung? Om jag icke hoppades, att du
ännu kunde vara mig till tjänst, skulle jag med ett enda
slag slå dig till marken.
Kristen: Det är sant att jag är född på ditt om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
